Onsdag betyder läxhjälp efter skolans slut. Några av mina elever stannar kvar en stund extra för att få stöd och hjälp med veckans läxa. Önskan kommer från föräldrar och det kan bero på olika saker. Dels kan det vara språksvårigheter. Vi har många elever med annat modersmål än svenska. Det finns också andra orsaker som skiftjobb eller helt enkelt att läxan är en källa till konflikt och att behovet är stort. I det senaste fallet räknas det mer eller mindre som specialundervisning som ligger utanför timplanens ram.
Idag är det tre elever som stannar kvar och tillsammans arbetar och diskuterar vi kring matteläxan som denna vecka handlar om multiplikation. Vi plockar med plockisar och pengar. Vi handlar sudd och betalar. Vi delar pengar i högar. Fantasin är gränslös och vi har fantastiskt roligt tillsammans. Eleverna delar gärna med sig av sina tankesätt och funderar och förklarar. Även jag får nya infallsvinklar och lär mig nya saker och strategier. En av eleverna konstaterar: ”När det är multiplikation med 2 då kan man alltid tänka dubbelt.” och efter ett tag tillägger eleven ”Då blir det att tänka hälften när det är delat med 2!” ”Oj vad bra tänkt”, utbrister en annan. ”Synd att det inte funkar på alla!” Som sagt vi lär och är tillsammans och bättre miljö för lärande är svårt att hitta. Jag skulle bara önska att jag fick ge dessa stunder till alla!