Ser verkligen fram emot denna nylansering. Kunniga lärare som kvalitétssäkrar digital verktyg som vi behöver dagligen i våra klassrum och i vår undervisning.

ITG Webtools byter namn och blir Toolie!

”Det finns en djungel av digitala verktyg i sajberspejs men vi tyckte aldrig någon av dem var riktigt klockrena. Undermåliga, fulla med reklam eller svåra att använda. Därför skapade vi våra egna och eftersom ”sharing is caring” är de gratis för vem som helst att använda!”

https://toolie.se/?fbclid=IwAR0HvBpO_8S_y4hjgBu5gPwiSLRdCzYmk4CE4MYx-jKpuhLratYLl1Iuwa4#

Du behöver en Smarttelefon eller en iPad med Chrome installerat. Det krävs att mobilen klarar att hantera AR vilket märks när du testar.

Gör så här:

1: Gå in i en Chrome och gör en Google-sökning på ett djur tex igelkott.

För närvarande finns följande djur att välja på:

• Alligator
• Anka
• Ara
• Bläckfisk
• Brunbjörn
• Gepard
• Get
• Haj
• Hund
  • Labrador Retriever
  • Mops
  • Rottweiler
• Häst
• Igelkott
• Jättepanda
• Katt
• Kejsarpingvin
• Lejon
• Marulk
• Orm
• Shetlandsponny
• Sköldpadda
• Tiger
• Varg
• Örn

I översikten med fakta finns en knapp ”Visa i 3D”, klicka, plötsligt har du en animerad igelkott i 3D framför dig på skärmen. Om du sedan trycker vidare på knappen ”Visa i omgivningen”och följer instruktionerna kommer du att få en liten igelkott som knallar runt på ditt golv därhemma. Du behöver endast rikta mobilen mot en tom yta och placera ut djuret genom att röra mobilen och trycka med fingret och vips är den där. Det här ett exempel på AR, augmented reality, på svenska kallas det förstärkt verklighet. Alla minns säkert hur mobilspelet Pokèmon go fick oss alla att springa runt med mobilen mitt framför näsan för att hitta gulliga monster. Tekniken är under utveckling och kanske inte är perfekt men ack så spännande och roligt. För att få bäst resultat bör det vara ljust och finnas fri yta framför mobilen. Så släpp lös dina favoritdjur i vardagsrummet.

Matteva är en samling matematikövningar på webben med över sextio olika program. Programmen är helt gratis och kan fungera som ett komplement även om skolan har tillgång till annat digitalt undervisningsmaterial. Det behövs ingen registrering men läraren kan ändå hålla koll på elevernas arbete, eftersom det är möjligt att skicka in resultat till läraren via e-post.

Ansvarig bakom Matteva heter Alva Grönqvist och har varit matematiklärare i Lovisanejdens högstadium sedan 2003. Hon har en bakgrund som programmerare under 1970- och -80-talen. Matteva är hennes hobbyprojekt, som hon har utvecklat utifrån egna behov i drygt tio år.

Matematikövningar på dator är som bäst när det gäller rutinövningar. Eleven kan snabbt göra många repetitioner med ögonblicklig feedback. Matteva består mest av sådana övningar, men det finns också spel, demonstrationer och laborativt material i digital form.

”De program som jag tycker är allra nyttigast för inlärningen är Ekvationer 1, 2 och 3. Med tanke på den fortsatta skolgången är det otroligt viktigt att eleverna lär sig att lösa ekvationer. Matteva ger möjlighet till mekanisk träning med stigande svårighetsgrad.”

Klicka här och skapa fantastiska symmetri-konstverk tillsammans med era elever. På ”mattesidan.finns mängder med matematikövningar och det finns en hel del matnyttigt att använda, min favorit är ”bråk-sidan”

Föreställ dig att du kommer flyende eller flyttandes till ett annat land, kanske på andra sidan jordklotet. Du har inget med dig förutom dina minnen, ditt språk och i bästa fall – din familj. Allt är väldigt annorlunda, klimatet, kulturen, samhällsstrukturen och framförallt din plats och roll. I värsta fall bär du med dig ett trauma grundat i fruktansvärda upplevelser och har flytt under än värre omständigheter. I bästa fall har du flytt undan i förebyggande syfte och innan det värsta har hunnit hända just dig. Du kommer till ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter är en självklarhet och det finns lagar som skyddar dessa rättigheter. Alla barn har rätt att gå i skolan oavsett vem man är eller varifrån man kommer eller vilket språk man talar. Tänk dig att du är ett barn eller är förälder till ett barn som kommer till denna fantastiska skola i detta demokratiska land. Du väljer denna skola utifrån att du säkert vet att det finns fler elever på den skolan som talar ditt modersmål. Dessutom finns det möjlighet att få modersmålsundervisning och studiehandledning med lärare som också talar samma språk. Språket, det som ger mig en identitet, gör mig oberoende och fri samt är min förutsättning för att lära och förstå. Detta mitt språk som stärker mitt självtroende och gör mig trygg. Allt detta låter och är fantastiskt och jag skulle önska att det fick stanna därvid. Tyvärr är inte allt som det är i den bästa av världar. Vi vänder tillbaka till vår verklighet och verksamhet där vi möter dessa elever som faktiskt varit med om det vi nyss föreställde oss. Tyvärr är det inte självklart att vi tycker att hemspråket är det självklara för elevernas kunskapsutveckling. Det pågår en debatt om modersmålsundervisningens vara eller inte vara. Röster görs sig hörda om att just modersmålsundervisning samt SVA-undervisning är en orsak till de sjunkande skolresultaten. Samma röster menar att det är resurskrävande och borde inte ligga i grundskolans huvuduppdrag. Det finns till och med röster som menar att vi borde förbjuda eleverna att tala sitt modersmål i klassrummet. Spännande och skrämmande åsikter som överhuvudtaget inte har någon vetenskaplig förankring eller fäste i aktuell forskning. För en tid sedan hade jag förmånen att lyssna till Jim Cummins som är världsledande inom forskning kring flerspråkiga elever. Cummins är professor emeritus vid University of Toronto i Kanada, samt professor vid Åbo Akademi i Finland. I sin bok ”Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid” tar han stöd av både svensk och internationell forskning och visar på att undervisning på modersmålet gynnar språkutvecklingen i andraspråket. Han menar att om eleverna får ämnesundervisning både på sitt modersmål och svenska kommer de ta till sig kunskaper på ett lättare sätt och på så vis nå högre måluppfyllelse.

Jag arbetar på en skola med drygt 60 % elever med annat modersmål. Dagligen möts vi av utmaningar kring språket och det är inte alltid lätt att göra sig förstådd än mindre bli förstådd. Och det är just i utmaningar och brist på verktyg som vi måste luta oss emot aktuell forskning och förstå vilken väg som är den rätta att gå. Vi kan inte ta ifrån våra elever deras språk utan vi måste hitta förutsättningar där vi kan utvecklas och så småningom få ett gemensamt språk att mötas i.

Här är ett exempel på hur vi kan använda elevernas modersmål som resurs. Mustafa har gjort en film på sitt modersmål arabiska om hur man trär symaskinen . Den filmen använder vi sedan när vi får nya elever som behöver lära sig trä symaskin.

Ofta hör vi om hur viktigt det pedagogiska ledarskapet är och hur nära förknippat det är med skolans resultat och utveckling. Vi vet vikten av att det finns ett gott och tydligt ledarskap men när vi ska definiera det blir det aningen svårare. När vi ska sätta ord på hur en bra ledare ska vara och vad vi förväntar oss är det en sak som överskuggar allt – orimliga krav. Skolinspektionen formulerar definitionen på följande vis:

”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.”

Så långt kan det kännas rimligt ändå. Den pedagogiska ledningen ska utgå från det bästa för elevernas lärande och kunskapsutveckling samt leda sina medarbetare i den riktningen. Dock är rollen inte så enkel utan betydligt mer komplex och dubbelbottnad. I rollen som rektor förväntas man utöver denna ”pedagogiska ledning” också ansvara för administration, personalhantering, budget och ekonomi samt aktivt delta i kommunens skolutveckling i samarbete med övriga skolledare. Ovanpå detta läggs så också krav om att marknadsföra ”sin” skola och konkurrera om eleverna både med andra kommunala samt fristående skolor.

Vad krävs då för egenskaper av denna ledare, rent personligt och är det egentligen egenskaperna som definierar en god ”pedagogisk ledare”? Det krävs erfarenhet och kunskap men också en stark övertygelse och vilja. Utstrålning är också en egenskap som underlättar. Att kunna fatta snabba, både positiva och impopulära beslut, byggda på intuition,är också viktigt samt mod att våga misslyckas. Social kompetens och att delegera ut arbetsområden både för att avlasta men också för att skapa delaktighet och inflytande är ytterligare framgångsfaktorer. En god lyssnare, förtroendeingivande och trygg ledare som har höga förväntningar och ställer rimliga krav fungerar som ett målsnöre. När verksamheten drivs av personal som alla känner sig behövda och betydelsefulla och på något sätt känner att de bidrar ger det goda resultat. Allt detta kräver att det finns en ömsesidig respekt och ett klimat där den ”pedagogiska ledaren” går i bräschen och visar vägen mot uppsatta mål.