Reflektioner från dagen med Anna Karlefjärds inspel kring betyg och bedömning
Citat från lite olika deltagare.
”Jag skulle ha gått vid lunch eftersom jag hade annat inbokat men sköt upp allt för jag ville inte missa ett endaste ord.”
”Tänk vad mycket tydligare det blev när någon med kunskap också har förmågan att uttrycka det på ”min” nivå!”
”När en lärare talar till en annan lärare så vet man att den förstår vad man menar.” apropå att Anna är lärare i sin profession.
”Oj, jag orkade inte riktigt hoppas att det skulle bli så bra som det faktiskt blev. Nu kan jag ta semester och känna mig nöjd.”
”Det här var ju ett utmärkt tillfälle för vårt fortsatta arbete med den här frågan. Så härligt!”
”Man blir ju varse att det finns bra saker som vi gör men att vi också har utvecklingsområden. Områden som kanske kunde gynna våra bedömningsutmaningar.”
”Jag tycker att detta var värdefullt även om jag inte omfattas av betygsbedömningen. Det är bra för mig, tror jag, att vara lite mer ”på banan” i vad eleverna står inför.” (apropå personens roll som resurspedagog)
”För en gångs skull är jag mycket nöjd!”
”Jag är benägen att säga att det här är bland det bästa jag hört. Och jag började arbete 2002!”
”Vad är kvalite i kunnandet?”
Anna Karlefjärd är universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete och forskar inom rektorsutbildningen. Hon har även varit med och tagit fram mooc-kurserna Bedömning och betyg åk 4-6 samt Bedömning och betyg för åk 7-9, gymnasiet och gymnasiala vuxenutbildningen. Dessa nätbaserade kurser är framtagna på uppdrag av Skolverket och är nu uppe i över 26 000 deltagare.
”Mitt forskningsintresse handlar om hur lärare och rektorer utvecklar sin förståelse för nya styrdokument, i samtal och aktioner kopplat till bedömning. Tidigare studier visar hur de styrdokument som infördes 2011 påverkar lärares undervisning samt synen på deras professionella uppdrag. Det förefaller också finnas en osäkerhet kring hur stort friutrymme lärare och rektorer uppfattar att det finns när det gäller relationen mellan styrdokument och undervisning. Där uppfattningen om ett litet friutrymme riskerar att begränsa undervisningen och instrumentalisera arbetet med bedömning. Tidigare forskning visar också vikten av att lärare och rektorer får möjlighet att utveckla verksamheten genom kollegialt lärande. Med utgångspunkt i detta blir det intressant att undersöka vad som sker både med förståelsen kring styrdokument som med utvecklingen av verksamhetens bedömningspraktik, när rektorer och lärare ges möjlighet arbeta tillsammans med en forskare, under en längre tid.
Utifrån detta har jag valt aktionsforskning som forskningsansats. Inom aktionsforskning är det kollegiala lärandet i fokus, där jag som forskare lär tillsammans med deltagande rektorer och lärare. På detta vis blir också empowerment en viktig utgångspunkt för det gemensamma arbetet. Tillsammans bidrar vi som deltar i forskningsprojektet till utbildningsvetenskapens kunskapsproduktion. Empirin till denna studie har skapats genom två forskningscirklar där lärare och rektorer tillsammans med mig som forskare, under tre terminer, har haft bedömning som gemensamt objekt. I pågående analysarbete fokuseras framför allt på hur läroplanen förstås och gestaltas i de samtal och aktioner som skett inom ramen för forskningscirklarna.”
Sedan några år tillbaka har vi ett nätverk för oss slöjdlärare i Hallsbergs kommun. Alla skolor är representerade och vi träffas 2 – 3 ggr/termin. På dagordningen står allt från likvärdig bedömning och kompetensutveckling till gemensamma projekt. Vi har sedan start försökt få till ett gemensamt projekt med utställning som mål och äntligen är vi på g. Efter en del efterforskningar och förfrågningar har vi äntligen fått ett datum för utställning i oktober, nu i höst, närmare bestämt lördag den 20. Platsen för vår utställning kan inte vara mer lämplig och det blir i en miljö som satt Hallsberg och konst på världskartan. Vi pratar såklart om det anrika Bergööhuset. Det blir en årskurs på varje skola som ska vara delaktiga i projektet och tanken är att båda slöjdarterna ska vara representerade samt att slöjdarbetet ska kopplas till Hallsberg eller den ort i Hallsbergs kommun som skolan ligger i. Detta blir också ett ämnesöverskridande projekt där flertalet ämnen kommer inkluderas, historia, geografi, samhällskunskap och såklart svenska. Det finns krafter som försöker påtala att slöjd är något förlegat och som inte hör en modern skola till och vi slöjdlärare vill tillsammans med våra elever visa på motsatsen. ”Den hand som arbetar skapar en hjärna som tänker” sa han så klokt den store Carl Malmsten.
Det är dags att slöjden får den plats den förtjänar. Syftet med vår slöjdblogg är att den ska ge det utrymmet samt att synliggöra slöjdämnet och framförallt elevernas alster och lärandeprocess. Här ska digitala verktyg samsas med symaskiner och hammare och i samverkan låta omvärlden få inblick och förståelse för ämnet slöjd.
Bloggen ska stimulera och inspirera eleverna till att dokumentera och dela med sig av sina idéer och sina alster samt koppla skapande-processen med de begrepp som de lär under processens gång och sätta ord på lärandet. Den ska ge utrymme för elevernas delaktighet och ge dem möjligheter att ta del av varandras lärande och idéer. Här finns möjlighet för elever och lärare att reflektera och utvärdera samt ge feedback på de alster som presenteras. Med hjälp av olika digitala verktyg ges eleverna möjlighet att dokumentera och utvärdera sin slöjdarbeten på en mängd olika sätt.
Den är ett unikt verktyg för föräldrar och vårdnadshavare samt andra intresserade att ta del av det som görs och lärs i slöjdsalen. Dessutom finns här möjlighet att kommentera, kommunicera och aktivt delta om så önskas.
Till stor del sköter eleverna själva sitt bloggande, de fotograferar, skriver, filmar och vloggar. På vår skola har fler än 50 % av eleverna annat modersmål och många av dem är nyanlända. Slöjdämnet är ett av de första ämnen där dessa elever får undervisning tillsammans med sina ordinarie klasser utanför förberedelseklass. Bloggen är ett verktyg att både dela, förmedla och ta till sig det lärande som sker i slöjden på det språk eleven behärskar bäst. Vilket i sin tur leder till att andra elever med samma modersmål kan ta till sig det i sitt lärande. Här kopplas bloggandet och lärandet i slöjdsalen med kunskapskrav och mål för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. En del av det tekniska sköter ”fröken” men tanken är att det också är en process och att eleverna ska lära sig på vägen.
Och vi lär oss:
skriva, fotografera, filma, hantera Ipad och dator.
om internet och vad vi får och inte får.
om källkritik och om upphovsrätt.
om att världen kan läsa och se det vi visar upp.
om hur vi ska uppföra oss, vilket språk som är okej och vilken ton som lämpar sig.
att ta ansvar för det egna lärandet genom att få vara delaktiga och ha inflytande.
att vänta på sin tur och demokratiska processer.
att med hjälp av digitala verktyg lösa problem och hinder som uppstår.
dokumentera utvärdera med hjälp av digitala resurser och koppla det samman med andra ämnen i skolan.
redovisa och presentera slöjdarbeten med hjälp av olika digitala resurser också med en koppling till andra ämnen.
I en värld där internet och sociala medier får en allt större inverkan och påverkan på oss är det viktigt att vi lär oss hantera och kritiskt granska det vi möter. Vi har ett stort ansvar inom skolans värld att ge eleverna kunskaper kring källkritik och hur de ska hantera Internet och det som de möter där. Genom att låta eleverna själva bli producenter kan vi öka deras förståelse för att det de möter via sajter, sociala medier mm alltid har en producent. Vi måste ge dem verktygen till att själva bli medvetna och ta ansvar för att kritiskt granska det detta. Bloggen är ett verktyg för att öka elevernas medvetenhet och förståelse kring källkritik. Ett av bloggens viktigaste syften är att göra eleverna till egna producenter och på så vis öka deras förståelse kring hur de kritiskt ska granska det andra har publicerat på nätet. Om vi öppnar upp för delaktighet, inflytande och samverkan skapar vi förutsättningar för att göra oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare.
Den pedagogiska kopplingen
Allt det vi gör och skriver på bloggen kopplar vi på ett eller annat sätt till målen, centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Bloggen knyter samman modern teknik med traditionella hantverk och på så sätt genomsyras slöjden av läroplanens övergripande mål såsom:
• Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• Eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,
• Eleven tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• Eleven successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
Läraren ska
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.
Hösten 2018 genomförs förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan med syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Med bloggen som verktyg i den dagliga undervisningen är det flera av tilläggen som redan har sin naturliga plats i skolarbetet:
att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga, något vi i slöjden arbetar med dagligen när vi söker inspiration till våra slöjdalster
att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik, det här är ju slöjdämnets kärna och de digitala verktygen är obligatoriska i vår slöjdsal redan idag.
att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg, dokumentation, film, bildhantering mm sker löpande i vår slöjdsal och all utvärdering sker numera med digitala verktyg på olika sätt.
att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster, vi använder oss av både lärplattor och datorer vilket innebär att eleverna får möta olika digitala system. Vi har också både Smartboard och Apple-TV vilket ger eleverna möjlighet att få visa upp och redovisa på olika digitala sätt. QR-koder, Pinterest, Padlet, Chatterpix är bara några av de tjänster vi använder oss av. För dokumentation använder vi oss av Teams och Notebook vilket möjliggör snabb respons och kommunikation.
att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle, i vårt arbete med att använda sociala media för att synliggöra det vi gör blir det naturligt att ta upp frågor om hur vi uppför oss på nätet, hur kan vi påverka det vi ser och möter på samt hur vi kan hantera det på bästa sätt.
Slöjdämnet ger möjlighet till så mycket mer än bara görande och vi vill visa att slöjden är med i tiden och att den digitalisering vi står inför redan har en naturlig plats hos oss på vår skola. Med vår blogg vill vi visa hur viktigt det är med inflytande, delaktighet och samverkan. Det ligger till grund för den demokratiska värdegrunden och fostrar oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare. Vi tror också att vår blogg kan vara till inspiration för andra som är nyfikna och intresserade av att låta de digitala verktygen få en naturlig plats bland hammare och symaskiner.
Per Martinsson har skapat en film om hur man kan stänga av automatiska versaler, automatisk korrigering och kontrollera stavning i Ipad. Detta kan vara bra att kunna göra inför Nationella prov eller andra tester där eleverna bör kunna visa att de själva behärskar detta. Det finns också bifogat en PDF med instruktioner kring hur detta görs i Skolstil. Där finns också andra nyttiga tips för just appen Skolstil. Klicka här!
Det här är en resurs för att visualisera begreppen ental, tiotal och hundratal. Entalsklossar, tiotalsstavar eller hundraplattor dras ut från verktygsfältet i sidan till arbetsytan. Tydligt och enkelt verktyg att använda i matematikundervisningen och framförallt då positionssystemet.
Dagligen under lektionstid i slöjden använder både eleverna och jag Google bildsök, dels för att få inspiration men också för att visualisera snabbt och enkelt. Just det visuella är oerhört viktigt i undervisningen och särskilt när vi har flertalet elever med annat modersmål än svenska.
Tidigare har det varit möjligt att i Googles sökmotor söka efter en bild för att sedan välja ”visa bild” och bilden har snabbt och enkelt visats direkt i Google. Nu har den möjligheten tagits bort på grund av en konflikt kring licenser med en bildbyrå. Såklart handlar det om pengar och vad bildbyrån anser sig förlora på att bilden går att laddas ner utan kostnad. Helt rätt om bilden ska användas enligt upphovsrätt osv men knöligt om du bara vill titta på bilden. Enligt det nya måste du besöka bildens ursprungssida vilket inte alltid länkar direkt till bilden.
Dock finns det en möjlighet att kringgå detta genom att ladda ner ett tillägg för webbläsare, det heter ”View Image” och är tillgängligt för Chrome och Firefox. För att installera detta tillägg i Chrome, gå in på chrome.google.com/webstore. Genom att godkänna att ”View Image” får göra förändringar i Google kommer funktionen automatiskt tillbaka. När installationen är gjord finns återigen alternativet att visa bilden direkt i webbläsaren genom att klicka på ”visa originalbilden”. Det kan också stå ”View image” i vissa fall. Funktionen är dock densamma, ett klick och bilden visas i ett nytt fönster och oftast lite större. För att lägga till tillägget i Firefox, gå in via addons.mozilla.org och välj ”Lägg till i Firefox”. Precis som i Chrome måste du godkänna att tillägget får göra förändringar i Google. När tillägget är installerat och godkänt så fungerar det likadant som i Chrome.
Viktigt att tänka på är att upphovsrätten är det som gäller för vidare användning av bilden.
Sociala medier får ofta kritik för det som sprids och hur det används på ett negativt sätt. För mig är det oftast en outsinlig källa till kollegiala diskussioner, kollegialt lärande, spridande av tankar, idéer och kunskap samt aktuell debatt kring skolfrågor av alla slag. Idag när jag som vanligt scrollade mig genom flödet av grupper i allt från slöjd till IKT upptäckte jag nedanstående artikel. Det pågår en debatt kring det lågaffektiva bemötandet och denna artikel är i mitt tycke värd att spridas utifrån den vinst jag ser att det har.
Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån. Text: Åsa Larsson redaktion@skolvarlden.se
Vem är Maria Dufva? Ja, rent personligen vet jag inte vem hon är. En kvinna i 40-årsåldern (själv sa hon 44 vilket är svårt att se), snygg, trevlig, social men framförallt oerhört intressant och kompetent. Hon är kriminolog och har jobbat med barn som utsatts för brott och då med brott på nätet som specialitet. Hon föreläser numera på heltid ute på skolor för barn, för föräldrar och skolpersonal. och har också skrivit en bok som rör barns säkerhet på nätet ”Mitt barn på nätet”. Idag gästade hon vår skola och träffade våra elever i år 4 – 6 samt hade under kvällen en föreläsning för oss skolpersonal och inbjudna föräldrar. Två timmar av explosiv information om vad nätet kan göra med våra barn om vi inte finns där och bryr oss. Eller som hon upprepade gånger säger: den människan som gömmer sig bakom Internet. För det är ju inte paddan, mobilen, datorn eller Internet som är problemet utan det är just de människor som gömmer sig där bakom, i dunklet, lurar på sitt byte och rovfiskar. Uppger sig för att vara någon annan, hotar, mutar och kanske värst av allt; bryr sig när ingen annan gör det. Maria smattrar fram exemplen och utan att ge smaskiga detaljer får hon oss obehagliga till mods, inse allvaret och förstå det ansvar som vilar på våra axlar. Våga prata med era barn, skapa relation, sätt gränser, var intresserade, bry er om vad barnen gör på Internet. Hennes uppmaningar och pekpinnar är precis vad som behövs för att vi överhuvudtaget ska kunna ha en chans mot det ”onda” som finns därute. Hon är som en riddare med höjd lans men istället för egen rustning försöker hon rusta oss och våra barn inför mötet med Internet. Hela hennes föreläsning genomsyrar gediget engagemang och kompetens kryddat med humor och personliga anekdoter. Som ett fyrverkeri lämnar hon ingen oberörd och jag är säker på att den låga Maria spred ikväll fick många av oss att gå hem betydligt mer upplysta och beredda att ta det ansvar som krävs. Tack för en fantastisk kväll och för att du orkar stå upp för allas våra barn.
Föreställ dig att du kommer flyende eller flyttandes till ett annat land, kanske på andra sidan jordklotet. Du har inget med dig förutom dina minnen, ditt språk och i bästa fall – din familj. Allt är väldigt annorlunda, klimatet, kulturen, samhällsstrukturen och framförallt din plats och roll. I värsta fall bär du med dig ett trauma grundat i fruktansvärda upplevelser och har flytt under än värre omständigheter. I bästa fall har du flytt undan i förebyggande syfte och innan det värsta har hunnit hända just dig. Du kommer till ett demokratiskt land där mänskliga rättigheter är en självklarhet och det finns lagar som skyddar dessa rättigheter. Alla barn har rätt att gå i skolan oavsett vem man är eller varifrån man kommer eller vilket språk man talar. Tänk dig att du är ett barn eller är förälder till ett barn som kommer till denna fantastiska skola i detta demokratiska land. Du väljer denna skola utifrån att du säkert vet att det finns fler elever på den skolan som talar ditt modersmål. Dessutom finns det möjlighet att få modersmålsundervisning och studiehandledning med lärare som också talar samma språk. Språket, det som ger mig en identitet, gör mig oberoende och fri samt är min förutsättning för att lära och förstå. Detta mitt språk som stärker mitt självtroende och gör mig trygg. Allt detta låter och är fantastiskt och jag skulle önska att det fick stanna därvid. Tyvärr är inte allt som det är i den bästa av världar. Vi vänder tillbaka till vår verklighet och verksamhet där vi möter dessa elever som faktiskt varit med om det vi nyss föreställde oss. Tyvärr är det inte självklart att vi tycker att hemspråket är det självklara för elevernas kunskapsutveckling. Det pågår en debatt om modersmålsundervisningens vara eller inte vara. Röster görs sig hörda om att just modersmålsundervisning samt SVA-undervisning är en orsak till de sjunkande skolresultaten. Samma röster menar att det är resurskrävande och borde inte ligga i grundskolans huvuduppdrag. Det finns till och med röster som menar att vi borde förbjuda eleverna att tala sitt modersmål i klassrummet. Spännande och skrämmande åsikter som överhuvudtaget inte har någon vetenskaplig förankring eller fäste i aktuell forskning. För en tid sedan hade jag förmånen att lyssna till Jim Cummins som är världsledande inom forskning kring flerspråkiga elever. Cummins är professor emeritus vid University of Toronto i Kanada, samt professor vid Åbo Akademi i Finland. I sin bok ”Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid” tar han stöd av både svensk och internationell forskning och visar på att undervisning på modersmålet gynnar språkutvecklingen i andraspråket. Han menar att om eleverna får ämnesundervisning både på sitt modersmål och svenska kommer de ta till sig kunskaper på ett lättare sätt och på så vis nå högre måluppfyllelse.
Jag arbetar på en skola med 60 % elever med annat modersmål. Dagligen möts vi av utmaningar kring språket och det är inte alltid lätt att göra sig förstådd än mindre bli förstådd. Och det är just i utmaningar och brist på verktyg som vi måste luta oss emot aktuell forskning och förstå vilken väg som är den rätta att gå. Vi kan inte ta ifrån våra elever deras språk utan vi måste hitta förutsättningar där vi kan utvecklas och så småningom få ett gemensamt språk att mötas i.
Här är ett exempel på hur vi kan använda elevernas modersmål som resurs. Mustafa har gjort en film på sitt modersmål arabiska om hur man trär symaskinen . Den filmen använder vi sedan när vi får nya elever som behöver lära sig trä symaskin.
