Nya stigar, annorlunda omgivning men samma mål!

Från och med hösten 2018 har jag en ny kostym att ta på mig, samtidigt som jag hänger in en annan i garderoben – långt in. Det handlar inte om att det är fel på utseendet eller storleken och heller inte om färg eller snitt. Eller så är det alltihop det handlar om, egentligen. Kanske inte om storleken ändå men snittet och att de passar inte riktigt ihop, kostymerna alltså. Den ena är definitivt inte finare än den andra, det är bara det att de matchar inte, de funkar inte att kombinera och tillsammans är de en för mycket, helt enkelt. ibland handlar det såklart inte om kostymer och kavajer utan om uppdrag och roller. Att sitta på två stolar, ha för många kockar till soppan etc, det funkar inte bra och särskilt inte för mig. Jag gillar att ha många bollar i luften och än fler strängar på lyran men sunt förnuft får ibland råda över viljan och orken. Jag har tagit kliv jag aldrig trodde att jag skulle ta, jag har lagt annat på hyllan som en gång gav mig ett kvitto på att jag valde rätt – då, och jag har kanske bränt broar som jag inte vill se brinna. Vad vet en? Hursomhelst har jag släppt mitt försteläraruppdrag, inte för att jag inte gillade det utan för att det inte passade samman med mitt uppdrag som biträdande rektor. Trodde aldrig att det skulle hända men jag har långsamt anpassat mig till tanken och det är definitivt lättare att kombinera med min roll som IT-ansvarig. De går att kombinera. Så hänger där också ytterligare en kostym i garderoben, eller snarare en dress, mjuk, färgglad, snittet är som klippt och skuret och ändå… Det är svårt att kombinera korrekta kostymer med kreativa kreationer utan att någon av dem får sitta illa till och det är stört omöjligt att ha på dem samtidigt eftersom omgivningen inte kan se var de börjar och tar slut. Det är svårt att vara tydlig när ens egna gränser är suddiga och det är inte lätt att vilja mer än det finns timmar på dygnet. När är jag textillärare och när är jag resten? Kanske måste jag försöka att sondera terräng, skaffa en kompass, hitta nya kartor och se mig omkring med andra ögon och inse att målet är detsamma – eleverna i fokus.

 

Lämna en kommentar