Lyssna på den tysta kunskapen
Vad är det som skickliga pedagoger vet och gör när det blir riktigt lyckat för våra barn och elever? Det kan ofta bli tyst i rummet när detta ska beskrivas. Sen kommer uttryck som ”man bara vet” och så småningom ”det brukar fungera”, ”erfarenheter”. Att detta är så svårt att tala om är ett hinder för skolan. Ett språk, och en medvetenhet om kraften i det, behöver alltså utvecklas. Det är just där det kollegiala lärandet fyller sitt syfte. I det sammanhanget kan kollegor utforska sin egen vardagspraktik genom dialog och delande. Just så kan det tysta, viktiga, bli hört och öppet för flera.
Skolverket skriver så här om beprövad erfarenhet.
”För att benämna en erfarenhet beprövad menar Skolverket att den måste vara prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. I Skolverkets tolkning av skollagen byggs den beprövade erfarenheten i verksamheten och av professionen och den är lika relevant som den akademiskt framtagna kunskapen. Om beprövad erfarenhet är delad, dokumenterad och utvärderad då kan den också bli överförbar och komma till nytta och användas i flera kontexter.”
En god idé är att alltså att systematisk planera, följa upp och dokumentera de resultat och förändringar, justeringar, som görs. Om vi därtill lägger ett kritiskt förhållningssätt, som liknar vetenskapens kärna, d v s att ifrågasätta och problematisera, gör vi både oss själva och barnen och eleverna en stor tjänst. Lika viktigt är att vi då också följer Skollagen.
Denna arbetsmodell bör användas för alla delar i skolans uppdrag, och fungerar för alla nivåers mål; klassrummets, arbetslagets, nätverkets, ledningsgruppens, elevhälsans, förvaltningens liksom i nämndens. Det är så vi skaffar oss väl grundade argument.
Om begreppet vetenskaplig grund skriver Skolverket följande:
”Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt söka efter förklaringar och orsakssamband i tillgänglig relevant forskning.”
En profession, som vet vad den gör och inte gör, varför och varför inte, blir också en stark och stabil profession. Så kan erfarenheter prövas och bli beprövade. Så blir vardagens erfarenheter grund för ny kunskap, ja t o m för ny vetenskap.
Carina M Koutakis, utvecklingssamordnare
Från och med hösten 2018 har jag en ny kostym att ta på mig, samtidigt som jag hänger in en annan i garderoben – långt in. Det handlar inte om att det är fel på utseendet eller storleken och heller inte om färg eller snitt. Eller så är det alltihop det handlar om, egentligen. Kanske inte om storleken ändå men snittet och att de passar inte riktigt ihop, kostymerna alltså. Den ena är definitivt inte finare än den andra, det är bara det att de matchar inte, de funkar inte att kombinera och tillsammans är de en för mycket, helt enkelt. ibland handlar det såklart inte om kostymer och kavajer utan om uppdrag och roller. Att sitta på två stolar, ha för många kockar till soppan etc, det funkar inte bra och särskilt inte för mig. Jag gillar att ha många bollar i luften och än fler strängar på lyran men sunt förnuft får ibland råda över viljan och orken. Jag har tagit kliv jag aldrig trodde att jag skulle ta, jag har lagt annat på hyllan som en gång gav mig ett kvitto på att jag valde rätt – då, och jag har kanske bränt broar som jag inte vill se brinna. Vad vet en? Hursomhelst har jag släppt mitt försteläraruppdrag, inte för att jag inte gillade det utan för att det inte passade samman med mitt uppdrag som biträdande rektor. Trodde aldrig att det skulle hända men jag har långsamt anpassat mig till tanken och det är definitivt lättare att kombinera med min roll som IT-ansvarig. De går att kombinera. Så hänger där också ytterligare en kostym i garderoben, eller snarare en dress, mjuk, färgglad, snittet är som klippt och skuret och ändå… Det är svårt att kombinera korrekta kostymer med kreativa kreationer utan att någon av dem får sitta illa till och det är stört omöjligt att ha på dem samtidigt eftersom omgivningen inte kan se var de börjar och tar slut. Det är svårt att vara tydlig när ens egna gränser är suddiga och det är inte lätt att vilja mer än det finns timmar på dygnet. När är jag textillärare och när är jag resten? Kanske måste jag försöka att sondera terräng, skaffa en kompass, hitta nya kartor och se mig omkring med andra ögon och inse att målet är detsamma – eleverna i fokus.
Det är dags att slöjden får den plats den förtjänar. Syftet med vår slöjdblogg är att den ska ge det utrymmet samt att synliggöra slöjdämnet och framförallt elevernas alster och lärandeprocess. Här ska digitala verktyg samsas med symaskiner och hammare och i samverkan låta omvärlden få inblick och förståelse för ämnet slöjd.
Bloggen ska stimulera och inspirera eleverna till att dokumentera och dela med sig av sina idéer och sina alster samt koppla skapande-processen med de begrepp som de lär under processens gång och sätta ord på lärandet. Den ska ge utrymme för elevernas delaktighet och ge dem möjligheter att ta del av varandras lärande och idéer. Här finns möjlighet för elever och lärare att reflektera och utvärdera samt ge feedback på de alster som presenteras. Med hjälp av olika digitala verktyg ges eleverna möjlighet att dokumentera och utvärdera sin slöjdarbeten på en mängd olika sätt.
Den är ett unikt verktyg för föräldrar och vårdnadshavare samt andra intresserade att ta del av det som görs och lärs i slöjdsalen. Dessutom finns här möjlighet att kommentera, kommunicera och aktivt delta om så önskas.
Till stor del sköter eleverna själva sitt bloggande, de fotograferar, skriver, filmar och vloggar. På vår skola har fler än 50 % av eleverna annat modersmål och många av dem är nyanlända. Slöjdämnet är ett av de första ämnen där dessa elever får undervisning tillsammans med sina ordinarie klasser utanför förberedelseklass. Bloggen är ett verktyg att både dela, förmedla och ta till sig det lärande som sker i slöjden på det språk eleven behärskar bäst. Vilket i sin tur leder till att andra elever med samma modersmål kan ta till sig det i sitt lärande. Här kopplas bloggandet och lärandet i slöjdsalen med kunskapskrav och mål för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. En del av det tekniska sköter ”fröken” men tanken är att det också är en process och att eleverna ska lära sig på vägen.
Och vi lär oss:
skriva, fotografera, filma, hantera Ipad och dator.
om internet och vad vi får och inte får.
om källkritik och om upphovsrätt.
om att världen kan läsa och se det vi visar upp.
om hur vi ska uppföra oss, vilket språk som är okej och vilken ton som lämpar sig.
att ta ansvar för det egna lärandet genom att få vara delaktiga och ha inflytande.
att vänta på sin tur och demokratiska processer.
att med hjälp av digitala verktyg lösa problem och hinder som uppstår.
dokumentera utvärdera med hjälp av digitala resurser och koppla det samman med andra ämnen i skolan.
redovisa och presentera slöjdarbeten med hjälp av olika digitala resurser också med en koppling till andra ämnen.
I en värld där internet och sociala medier får en allt större inverkan och påverkan på oss är det viktigt att vi lär oss hantera och kritiskt granska det vi möter. Vi har ett stort ansvar inom skolans värld att ge eleverna kunskaper kring källkritik och hur de ska hantera Internet och det som de möter där. Genom att låta eleverna själva bli producenter kan vi öka deras förståelse för att det de möter via sajter, sociala medier mm alltid har en producent. Vi måste ge dem verktygen till att själva bli medvetna och ta ansvar för att kritiskt granska det detta. Bloggen är ett verktyg för att öka elevernas medvetenhet och förståelse kring källkritik. Ett av bloggens viktigaste syften är att göra eleverna till egna producenter och på så vis öka deras förståelse kring hur de kritiskt ska granska det andra har publicerat på nätet. Om vi öppnar upp för delaktighet, inflytande och samverkan skapar vi förutsättningar för att göra oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare.
Den pedagogiska kopplingen
Allt det vi gör och skriver på bloggen kopplar vi på ett eller annat sätt till målen, centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Bloggen knyter samman modern teknik med traditionella hantverk och på så sätt genomsyras slöjden av läroplanens övergripande mål såsom:
• Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• Eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,
• Eleven tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• Eleven successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
Läraren ska
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.
Hösten 2018 genomförs förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan med syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Med bloggen som verktyg i den dagliga undervisningen är det flera av tilläggen som redan har sin naturliga plats i skolarbetet:
att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga, något vi i slöjden arbetar med dagligen när vi söker inspiration till våra slöjdalster
att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik, det här är ju slöjdämnets kärna och de digitala verktygen är obligatoriska i vår slöjdsal redan idag.
att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg, dokumentation, film, bildhantering mm sker löpande i vår slöjdsal och all utvärdering sker numera med digitala verktyg på olika sätt.
att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster, vi använder oss av både lärplattor och datorer vilket innebär att eleverna får möta olika digitala system. Vi har också både Smartboard och Apple-TV vilket ger eleverna möjlighet att få visa upp och redovisa på olika digitala sätt. QR-koder, Pinterest, Padlet, Chatterpix är bara några av de tjänster vi använder oss av. För dokumentation använder vi oss av Teams och Notebook vilket möjliggör snabb respons och kommunikation.
att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle, i vårt arbete med att använda sociala media för att synliggöra det vi gör blir det naturligt att ta upp frågor om hur vi uppför oss på nätet, hur kan vi påverka det vi ser och möter på samt hur vi kan hantera det på bästa sätt.
Slöjdämnet ger möjlighet till så mycket mer än bara görande och vi vill visa att slöjden är med i tiden och att den digitalisering vi står inför redan har en naturlig plats hos oss på vår skola. Med vår blogg vill vi visa hur viktigt det är med inflytande, delaktighet och samverkan. Det ligger till grund för den demokratiska värdegrunden och fostrar oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare. Vi tror också att vår blogg kan vara till inspiration för andra som är nyfikna och intresserade av att låta de digitala verktygen få en naturlig plats bland hammare och symaskiner.
Det här är en resurs för att visualisera begreppen ental, tiotal och hundratal. Entalsklossar, tiotalsstavar eller hundraplattor dras ut från verktygsfältet i sidan till arbetsytan. Tydligt och enkelt verktyg att använda i matematikundervisningen och framförallt då positionssystemet.
Efter att ha läst alla kvalitetsredovisningarfrån alla förskolor och skolor har jag en bild som säger: ”Det går ju bra, vi gör ju bra saker för våra barn och elever.” Det är kloka skolledare med kloka medarbetare som visar stort engagemang och har hjärtan stora som, ja, jag vet inte vad. Men bilden grumlas när jag tänker på de barn som inte får vara med i gemenskapen, elever som i juni inte knäckt läskoden, inte känner sig trygg på rasterna eller inte var behöriga till gymnasiet. Så minns jag Dylan Wiliams ord:” Stop being good, start being better”. Han menar att nöjdhet är utvecklingens värsta fiende. Detta provocerar mig först, att jag inte ska få känna mig nöjd, att inte få lugn och ro någon gång. Ser i skoldebatten att fler känner så.
Dock vet jag att det är viktigt att nyansera bilden så att den går att analysera och lära av. För självklart gör vi saker att vara nöjda över. Det är ju inte det som menas. Snarare att inte nöja sig med att vissa barn och elever inte når målen, eller annorlunda uttryckt – att vi i skolan inte når målen för alla barn och elever.
Vad är det vi gör/inte gör när det blir bra? Vad är det vi gör/inte gör när det inteblir bra? Så frågan om varför, på vilka grunder vi agerar som vi gör. Vet vi att det finns stöd för våra val? Finns förutsättningarna för att göra det som är bäst? Har behoven förändrats? Behöver jag förändra mig, lära mig något nytt eller fördjupat?
Vi är som våra barn och elever. De behöver förstå hur de kan lära sig nya saker för kommande situationer, s k metakognitiva strategier.
För läsåret 2019har följande åtta övergripande utvecklingsområden arbetats fram som särskilt prioriterade. I de gemensamma sammanhangen såsom nätverken, kompetensutveckling och den kontinuerliga uppföljningen och analysen kommer de att ha ett större utrymme än övriga delar i våra uppdrag.
Värdegrund och kultur
Styrning, ledning och systematiskt kvalitetsarbete
Utveckling, lärande och kunskap
Inkluderande lärmiljö
Nyanländas lärande
Förskoleklassen undervisning
Fritidshemmets undervisning
Digitalisering
Effekterna av att förstå sitt eget lärande och kunna nyttja det i
situationer som bjuder på det nya och obekanta är bland det mest
kraftfulla verktyget. Därför är det målet också ett av de viktigare. Också för oss.
Gör din egen utvecklingsplan. Arbetslagets utvecklingsplan. Förskolan/Skolans utvecklingsplan. Hallsbergs skolors utvecklingsplan. Om alla ”JAG”, oavsett roll och position i kedjan, gör vår egen plan för vår egen utveckling vore det väl självaste (***) om vi inte skulle utifrån dessa områden och bli bättre, nå längre, öka måluppfyllelsen. Sluta vara bra – börja bli bättre!
Jag har också mina hjältar och flera av dem är lärare, var lärare och några var mina lärare. Evigt förundrad och beundrande för de som gör skillnad, gjorde skillnad och de som såg och bemötte mig. Vill tro att det är det vi lärare vill, göra skillnad, stå upp när ingen annan gör det, se det lilla som finns att bygga på och förstå att alla barn/elever gör rätt om de kan. Och då är det enkelt att vara lärare, men vi möter barn/elever som inte fixar att göra rätt, som misslyckas och som utmanar oss och då blir det svårt. Svårt att förstå, svårt att stå kvar, svårt att orka vara professionell och i roll, men om vi inte mäktar hur ska barnet/eleven klara det. Den här ekvationen är inte lätt, parametrarna är många och ibland känns situationer övermäktiga och det är då vi måste ha som fokus att om vi inte kan hantera det hur ska ett barn klara av det?
Sedan några år tillbaka har vi ett nätverk för oss slöjdlärare i Hallsbergs kommun. Alla skolor är representerade och vi träffas 2 – 3 ggr/termin. På dagordningen står allt från likvärdig bedömning och kompetensutveckling till gemensamma projekt. Vi har sedan start försökt få till ett gemensamt projekt med utställning som mål och äntligen är vi på g. Efter en del efterforskningar och förfrågningar har vi äntligen fått ett datum för utställning i oktober, nu i höst, närmare bestämt lördag den 20. Platsen för vår utställning kan inte vara mer lämplig och det blir i en miljö som satt Hallsberg och konst på världskartan. Vi pratar såklart om det anrika Bergööhuset. Det blir en årskurs på varje skola som ska vara delaktiga i projektet och tanken är att båda slöjdarterna ska vara representerade samt att slöjdarbetet ska kopplas till Hallsberg eller den ort i Hallsbergs kommun som skolan ligger i. Detta blir också ett ämnesöverskridande projekt där flertalet ämnen kommer inkluderas, historia, geografi, samhällskunskap och såklart svenska. Det finns krafter som försöker påtala att slöjd är något förlegat och som inte hör en modern skola till och vi slöjdlärare vill tillsammans med våra elever visa på motsatsen. ”Den hand som arbetar skapar en hjärna som tänker” sa han så klokt den store Carl Malmsten.
Sedan några år tillbaka har vi ett nätverk för oss slöjdlärare i Hallsbergs kommun. Alla skolor är representerade och vi träffas 2 – 3 ggr/termin. På dagordningen står allt från likvärdig bedömning och kompetensutveckling till gemensamma projekt. Vi har sedan start försökt få till ett gemensamt projekt med utställning som mål och äntligen är vi på g. Efter en del efterforskningar och förfrågningar har vi äntligen fått ett datum för utställning i oktober, nu i höst, närmare bestämt lördag den 20. Platsen för vår utställning kan inte vara mer lämplig och det blir i en miljö som satt Hallsberg och konst på världskartan. Vi pratar såklart om det anrika Bergööhuset. Det blir en årskurs på varje skola som ska vara delaktiga i projektet och tanken är att båda slöjdarterna ska vara representerade samt att slöjdarbetet ska kopplas till Hallsberg eller den ort i Hallsbergs kommun som skolan ligger i. Detta blir också ett ämnesöverskridande projekt där flertalet ämnen kommer inkluderas, historia, geografi, samhällskunskap och såklart svenska. Det finns krafter som försöker påtala att slöjd är något förlegat och som inte hör en modern skola till och vi slöjdlärare vill tillsammans med våra elever visa på motsatsen. ”Den hand som arbetar skapar en hjärna som tänker” sa han så klokt den store Carl Malmsten.
Med ett öga i det redan gjorda, ett i nuet och, ett tredje som kisar in i framtiden söker jag efter signaler, svar och struktur. Dåtid, nutid, framtid. Nu har jag inte tre ögon så jag får vrida på huvudet, läsa gamla anteckningar och skissa på lösningar och modeller.
”Den blomstertid nu kommer” innebär för oss som jobbar i skolan att gå från ett lärår, via välförtjänt ledighet, in i nästa. Vi pustar ut och laddar om. Vi kramas, vinkar och gläds. Någon tår kanske tränger sig fram. Önskar lycka till. Hoppas att vi gjort tillräckligt.
För våra barn och elever är sommarlovet och ledigheten också avslut och början på samma gång. De lämnar oss i full blom, precis som naturen, och de kommer att växa och utvecklas, av sina erfarenheter. Om inte på exakt samma sätt som i skolan och i förskolan, så minst lika mycket. Sol, regn, bad. Lek och bråk. Skrubbsår och motgångar. Upp och hoppa igen! Och framgångar.
Jag har några frågor inom mig som lyder: Har jag gjort rätt? Hur vet jag att jag gjort rätt? Jag letar i mina anteckningar, söker i mapparna, bland bokstäverna och siffrorna. Drar mig till minnes några händelser och inser att det är lite blandat. Mycket har blivit rätt. Visst har blivit nästan rätt, somt blev inte rätt alls. Känns tufft att inse och erkänna. (Behöver en kaffepaus.)
När jag ömkat mig en stund och det sista kaffet kallnat, sätter jag mig åter vid mitt skrivbord. Jag säger till mig själv: Upp och hoppa igen! Det här är mina skrubbsår och de läker. De påminner mig och lär mig.
Det är dags att slöjden får den plats den förtjänar. Syftet med vår slöjdblogg är att den ska ge det utrymmet samt att synliggöra slöjdämnet och framförallt elevernas alster och lärandeprocess. Här ska digitala verktyg samsas med symaskiner och hammare och i samverkan låta omvärlden få inblick och förståelse för ämnet slöjd.
Bloggen ska stimulera och inspirera eleverna till att dokumentera och dela med sig av sina idéer och sina alster samt koppla skapande-processen med de begrepp som de lär under processens gång och sätta ord på lärandet. Den ska ge utrymme för elevernas delaktighet och ge dem möjligheter att ta del av varandras lärande och idéer. Här finns möjlighet för elever och lärare att reflektera och utvärdera samt ge feedback på de alster som presenteras. Med hjälp av olika digitala verktyg ges eleverna möjlighet att dokumentera och utvärdera sin slöjdarbeten på en mängd olika sätt.
Den är ett unikt verktyg för föräldrar och vårdnadshavare samt andra intresserade att ta del av det som görs och lärs i slöjdsalen. Dessutom finns här möjlighet att kommentera, kommunicera och aktivt delta om så önskas.
Till stor del sköter eleverna själva sitt bloggande, de fotograferar, skriver, filmar och vloggar. På vår skola har fler än 50 % av eleverna annat modersmål och många av dem är nyanlända. Slöjdämnet är ett av de första ämnen där dessa elever får undervisning tillsammans med sina ordinarie klasser utanför förberedelseklass. Bloggen är ett verktyg att både dela, förmedla och ta till sig det lärande som sker i slöjden på det språk eleven behärskar bäst. Vilket i sin tur leder till att andra elever med samma modersmål kan ta till sig det i sitt lärande. Här kopplas bloggandet och lärandet i slöjdsalen med kunskapskrav och mål för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. En del av det tekniska sköter ”fröken” men tanken är att det också är en process och att eleverna ska lära sig på vägen.
Och vi lär oss:
skriva, fotografera, filma, hantera Ipad och dator.
om internet och vad vi får och inte får.
om källkritik och om upphovsrätt.
om att världen kan läsa och se det vi visar upp.
om hur vi ska uppföra oss, vilket språk som är okej och vilken ton som lämpar sig.
att ta ansvar för det egna lärandet genom att få vara delaktiga och ha inflytande.
att vänta på sin tur och demokratiska processer.
att med hjälp av digitala verktyg lösa problem och hinder som uppstår.
dokumentera utvärdera med hjälp av digitala resurser och koppla det samman med andra ämnen i skolan.
redovisa och presentera slöjdarbeten med hjälp av olika digitala resurser också med en koppling till andra ämnen.
I en värld där internet och sociala medier får en allt större inverkan och påverkan på oss är det viktigt att vi lär oss hantera och kritiskt granska det vi möter. Vi har ett stort ansvar inom skolans värld att ge eleverna kunskaper kring källkritik och hur de ska hantera Internet och det som de möter där. Genom att låta eleverna själva bli producenter kan vi öka deras förståelse för att det de möter via sajter, sociala medier mm alltid har en producent. Vi måste ge dem verktygen till att själva bli medvetna och ta ansvar för att kritiskt granska det detta. Bloggen är ett verktyg för att öka elevernas medvetenhet och förståelse kring källkritik. Ett av bloggens viktigaste syften är att göra eleverna till egna producenter och på så vis öka deras förståelse kring hur de kritiskt ska granska det andra har publicerat på nätet. Om vi öppnar upp för delaktighet, inflytande och samverkan skapar vi förutsättningar för att göra oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare.
Den pedagogiska kopplingen
Allt det vi gör och skriver på bloggen kopplar vi på ett eller annat sätt till målen, centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11. Bloggen knyter samman modern teknik med traditionella hantverk och på så sätt genomsyras slöjden av läroplanens övergripande mål såsom:
• Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• Eleven kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,
• Eleven tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• Eleven successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.
Läraren ska
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.
Hösten 2018 genomförs förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan med syfte att stärka elevernas digitala kompetens. Med bloggen som verktyg i den dagliga undervisningen är det flera av tilläggen som redan har sin naturliga plats i skolarbetet:
att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga, något vi i slöjden arbetar med dagligen när vi söker inspiration till våra slöjdalster
att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik, det här är ju slöjdämnets kärna och de digitala verktygen är obligatoriska i vår slöjdsal redan idag.
att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg, dokumentation, film, bildhantering mm sker löpande i vår slöjdsal och all utvärdering sker numera med digitala verktyg på olika sätt.
att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster, vi använder oss av både lärplattor och datorer vilket innebär att eleverna får möta olika digitala system. Vi har också både Smartboard och Apple-TV vilket ger eleverna möjlighet att få visa upp och redovisa på olika digitala sätt. QR-koder, Pinterest, Padlet, Chatterpix är bara några av de tjänster vi använder oss av. För dokumentation använder vi oss av Teams och Notebook vilket möjliggör snabb respons och kommunikation.
att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle, i vårt arbete med att använda sociala media för att synliggöra det vi gör blir det naturligt att ta upp frågor om hur vi uppför oss på nätet, hur kan vi påverka det vi ser och möter på samt hur vi kan hantera det på bästa sätt.
Slöjdämnet ger möjlighet till så mycket mer än bara görande och vi vill visa att slöjden är med i tiden och att den digitalisering vi står inför redan har en naturlig plats hos oss på vår skola. Med vår blogg vill vi visa hur viktigt det är med inflytande, delaktighet och samverkan. Det ligger till grund för den demokratiska värdegrunden och fostrar oss till goda, kloka och kritiska internetanvändare. Vi tror också att vår blogg kan vara till inspiration för andra som är nyfikna och intresserade av att låta de digitala verktygen få en naturlig plats bland hammare och symaskiner.
följa upp och dokumentera de resultat och förändringar, justeringar, som görs. Om vi därtill lägger ett kritiskt förhållningssätt, som liknar vetenskapens kärna, d v s att ifrågasätta och problematisera, gör vi både oss själva och barnen och eleverna en stor tjänst. Lika viktigt är att vi då också följer Skollagen.
när det inteblir bra? Så frågan om varför, på vilka grunder vi agerar som vi gör. Vet vi att det finns stöd för våra val? Finns förutsättningarna för att göra det som är bäst? Har behoven förändrats? Behöver jag förändra mig, lära mig något nytt eller fördjupat?
