Grattis till

Therese Karlsson, Mattias Blomfeldt och Thuka Said Haidar

Häromdagen var två läromedelsförlag på plats i Hallsberg för att demonstrera sina digitala läromedel, Gleerups och Liber. Två väldigt olika typer av digitala verktyg och i den bästa av världar borde vi ha tillgång till båda. Att få välja och vraka utifrån elevers behov och anpassa utefter det som passar deras lärande i grupp eller individuellt skulle såklart vara det ultimata. Dock finns det allt som oftast ett ekonomiskt men att ta hänsyn till och så också i detta fall. Tyvärr är prislappen ofta det som får styra våra val med det dock inte sagt att det dyraste alltid är det bästa eller ens det första-val vi skulle göra. Det verkar ändå som om vi faktiskt kommer att stå inför ett val, möjligheten öppnas upp för att det kommer att satsas på någon form av digitalt läromedel i Hallsbergs kommun. Frågan är bara på vilket och vad notan får komma att kosta.

Gleerups är en helhetslösning med läroböckerna omgjorda till digitalt format ”Med Gleerups digitala läromedel får du möjlighet att uppleva en ny dimension av lärande tillsammans med dina elever. Vi erbjuder två digitala alternativ för ett mer individanpassat lärande. Arbetar du på en skola där du och dina elever har tillgång till en egen dator eller surfplatta väljer du Gleerups interaktiva böcker. Jobbar ni med tryckta böcker ger Gleerups webbar er möjlighet att komplettera boken med digitalt material.”

Liber Espresso heter Libers digitala verktyg vilket är mer som en samlad plattform med faktatexter, filmer, övningar mm ”En digital resursbank, en digital värld anpassad till dina elever. I den digitala resursbanken Discovery Education Espresso hittar du filmer, övningar, bilder och artiklar till alla ämnen i åk F-6. Använd Espresso till hela eller delar av din undervisning – för att väcka nyfikenhet, gå igenom och träna.”

Båda fyller på sitt vis behov och funktioner i dagens digitala klassrum. Samtidigt har de stora skillnader i hur vårt arbetssätt utvecklas och förändras med hjälp av de digitala verktygen. Själv är jag lite tveksam till Gleerups alternativ eftersom det är lite för mycket av att flytta befintliga läromedel in i Ipad eller dator. Såklart finns det begränsningar i Liber Espresso också men jag tilltalas dock mer av alternativet till arbetssätt som det innebär. Min upplevelse är att det ger möjligheter för lärare och elever att skapa ett mer producerande lärande vilket jag tror är en väg att gå för att få eleverna mer delaktiga. 

Susanne Kjällander forskar kring barn/elevers digitala lärande och kanske då framförallt små barns. Hon pratar om att den digitala tekniken förändrar lärandet och det tror jag vi är ense om, men frågan är om vi ändrar vårt sätt att tänka utifrån det. Vi håller gärna en fot i var gränsland, lite nytt blandas med hur det alltid har varit. Kjällander tar upp ett mycket bra och tydliggörande exempel på sin föreläsning. Under arbetets gång tillåts eleverna att använda de digitala verktygen fullt ut. De skriver, forskar, söker, klipper och klistrar men när det så är dags för att testa av elevernas kunskap tas de ifrån sina verktyg och står rätt tomhänta inför den del av arbetet som eleven kanske mest blir bedömd utifrån. Testerna görs ofta skriftligt – för hand! Självklart finns det säkert många som redan är på väg mot nya arbetssätt även inom detta område men vi har lång väg att gå, det är jag övertygad om. Hon pratar också om det osynliga och parallella lärandet som eleverna möter och om att de har flera lärvägar samtidigt. En av hennes avhandlingar visar just på hur elever hela tiden skapar två parallella lärvägar. Den ena, som främst uppmärksammas av läraren, är den som representerar den formaliserade undervisningen och den andra är det lärande som styrs av elevernas lust och engagemang. Den senare, menar Susanne Kjällander, är oerhört svår att riktigt få fatt i. Lärandet pågår hela tiden, men kanske inte på det sätt som var tänkt. Här belyser hon vikten av den formativa bedömningen och hur viktigt att det sker under hela lärprocessen. Som sagt, inga nyheter men visst är det värt att upprepa och framförallt tänka på när de digitala verktygen får allt större plats i vår undervisning och vi står inför att välja ”rätt”.

Apple TV (förkortas ATV) är något som jag för första gången mötte i skolans värld på ett studiebesök på en skola i London under Bett 2016. Efter att i flera år använt Smartboard i min undervisning och ser det som guds gåva, har det dock alltid varit en begränsning med alla dessa kablar. Inte bara bristen på rörelsefrihet utan också det slitage på bla VGA-kabeln det innebär med inkoppling och urkoppling.  Apple TV innebär att jag närsomhelst varsomhelst i slöjdsalen kan koppla upp det jag vill visa, trådlöst (airplay), via min Ipad eller elevernas.  Tex när vi eleverna ska börja med symaskinen och lära sig att trä den kan en elev filma mig och alla kan se tydligt, via projektorn, där framme på stor skärm.  Eleverna kan också visa sina arbeten från sina enheter vilket öppnar för fler möjligheter till formativa bedömningsprocesser. Det är ett fantastiskt verktyg och jag upptäcker hela tiden nya möjligheter och idéer. Läs mer på Apple support  om det rent tekniska och vad som krävs i utrustning mm.

Ofta hör vi om hur viktigt det pedagogiska ledarskapet är och hur nära förknippat det är med skolans resultat och utveckling. Vi vet vikten av att det finns ett gott och tydligt ledarskap men när vi ska definiera det blir det aningen svårare. När vi ska sätta ord på hur en bra ledare ska vara och vad vi förväntar oss är det en sak som överskuggar allt – orimliga krav. Skolinspektionen formulerar definitionen på följande vis:

”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.”

Så långt kan det kännas rimligt ändå. Den pedagogiska ledningen ska utgå från det bästa för elevernas lärande och kunskapsutveckling samt leda sina medarbetare i den riktningen. Dock är rollen inte så enkel utan betydligt mer komplex och dubbelbottnad. I rollen som rektor förväntas man utöver denna ”pedagogiska ledning” också ansvara för administration, personalhantering, budget och ekonomi samt aktivt delta i kommunens skolutveckling i samarbete med övriga skolledare. Ovanpå detta läggs så också krav om att marknadsföra ”sin” skola och konkurrera om eleverna både med andra kommunala samt fristående skolor.

Vad krävs då för egenskaper av denna ledare, rent personligt och är det egentligen egenskaperna som definierar en god ”pedagogisk ledare”? Det krävs erfarenhet och kunskap men också en stark övertygelse och vilja. Utstrålning är också en egenskap som underlättar. Att kunna fatta snabba, både positiva och impopulära beslut, byggda på intuition,är också viktigt samt mod att våga misslyckas. Social kompetens och att delegera ut arbetsområden både för att avlasta men också för att skapa delaktighet och inflytande är ytterligare framgångsfaktorer. En god lyssnare, förtroendeingivande och trygg ledare som har höga förväntningar och ställer rimliga krav fungerar som ett målsnöre. När verksamheten drivs av personal som alla känner sig behövda och betydelsefulla och på något sätt känner att de bidrar ger det goda resultat. Allt detta kräver att det finns en ömsesidig respekt och ett klimat där den ”pedagogiska ledaren” går i bräschen och visar vägen mot uppsatta mål.

På min skola har vi förmånen att ha en god ”pedagogisk ledare”. Hon får oss att nå ytterligare en bit till genom sina höga förväntningar och tillit till oss. Delaktighet och inflytande är hennes ledord och hon använder våra olika kompetenser på ett utmanande och utvecklande sätt. Med en fingertoppskänsla styr hon verksamheten mot framgångsrika mål, både för personal och elever. När det blåser står hon stadigt bredvid och backar upp. Omtänksam, lyhörd och generös, utan att för den skull tappa sin ledarroll, är hon mitt i verksamheten. Behövs det hoppar hon in i klassrummet och i korridorerna hörs det tydligt hur populär hon är bland eleverna. På en skola som vår krävs det en hel del av en rektor. Det är många tuffa beslut att fatta och det är en hel del tunga möten och frågor att ta i och då är det skönt att veta vi har en god ”pedagogisk ledare” att luta oss mot.