Ofta hör vi om hur viktigt det pedagogiska ledarskapet är och hur nära förknippat det är med skolans resultat och utveckling. Vi vet vikten av att det finns ett gott och tydligt ledarskap men när vi ska definiera det blir det aningen svårare. Att sätta ord på hur en bra ledare ska vara och vad vi förväntar oss är det en sak som överskuggar allt – orimliga krav. Skolinspektionen formulerar definitionen på följande vis:
”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.”
Så långt kan det kännas rimligt ändå. Den pedagogiska ledningen ska utgå från det bästa för elevernas lärande och kunskapsutveckling samt leda sina medarbetare i den riktningen. Dock är rollen inte så enkel utan betydligt mer komplex och dubbelbottnad. I rollen som rektor förväntas man utöver denna ”pedagogiska ledning” också ansvara för administration, personalhantering, budget och ekonomi samt aktivt delta i kommunens skolutveckling i samarbete med övriga skolledare. Ovanpå detta läggs så också krav om att marknadsföra ”sin” skola och konkurrera om eleverna både med andra kommunala samt fristående skolor.
Vad krävs då för egenskaper av denna ledare, rent personligt och är det egentligen egenskaperna som definierar en god ”pedagogisk ledare”? Det krävs erfarenhet och kunskap men också en stark övertygelse och vilja. Utstrålning är också en egenskap som underlättar. Att kunna fatta snabba, både positiva och impopulära beslut, byggda på intuition,är också viktigt samt mod att våga misslyckas. Social kompetens och att delegera ut arbetsområden både för att avlasta men också för att skapa delaktighet och inflytande är ytterligare framgångsfaktorer. En god lyssnare, förtroendeingivande och trygg ledare som har höga förväntningar och ställer rimliga krav fungerar som ett målsnöre. När verksamheten drivs av personal som alla känner sig behövda och betydelsefulla och på något sätt känner att de bidrar ger det goda resultat. Allt detta kräver att det finns en ömsesidig respekt och ett klimat där den ”pedagogiska ledaren” går i bräschen och visar vägen mot uppsatta mål.
På min skola har vi förmånen att ha en god ”pedagogisk ledare”. Hon får oss att nå ytterligare en bit till genom sina höga förväntningar och tillit till oss. Delaktighet och inflytande är hennes ledord och hon använder våra olika kompetenser på ett utmanande och utvecklande sätt. Med en fingertoppskänsla styr hon verksamheten mot framgångsrika mål, både för personal och elever. När det blåser står hon stadigt bredvid och backar upp. Omtänksam, lyhörd och generös, utan att för den skull tappa sin ledarroll, är hon mitt i verksamheten. Behövs det hoppar hon in i klassrummet och i korridorerna hörs det tydligt hur populär hon är bland eleverna. På en skola som vår krävs det en hel del av en rektor. Det är många tuffa beslut att fatta och det är en hel del tunga möten och frågor att ta i och då är det skönt att veta vi har en god ”pedagogisk ledare” att luta oss mot.
tyst läsning då alla har rätt till sina egna tankar och funderingar. Eller arbetsstunder som kräver koncentration och eftertanke. Annars föredrar jag surret av samtal, diskussioner, jämförande överläggningar och liknande då utbyte sker mellan eleverna själva. Någonstans läser någon sin instruktion, lite småhögt för sig själv. I ett annat hörn är det en elev som förklarar matte-uppgiften och vid några bord pågår livliga diskussioner om något som är aktuellt just här och nu. Min strävan är inte att nå tystnad i klassrummet utan att nå en miljö där alla ges möjlighet att lära sig på sitt allra bästa sätt – tillsammans.
när det är som mest spännande. Att göra ljudeffekter och sänka rösten eller varför inte höja den, ger ytterligare krydda åt lässtunden. När eleverna sitter alldeles tysta med nästan gapande munnar då har jag nått ett av mina mål – att ge dem en läsupplevelse. Högläsningen innebär att vi alla tillsammans delar upplevelsen och det är magiskt. Samtalen före och efter, spekulationerna om vad som kommer att hända eller vem det är som är boven eller bara bakom dörren, är givande och inspirerande. Utbudet av bra högläsningsböcker är enormt och det är inte alltid så lätt att välja. Det finns så många böcker, för att inte tala om stora författare som eleverna behöver få lära känna och få ta del av. Min förhoppning är att om jag ger dem läslusten så kommer de själva att botanisera bland våra barnboksskatter.
