Från och med höstterminen 2017 utökar vi antalet förstelärare till 15 stycken, Katerina Kuksa, modersmålslärare Stocksätterskolan och Joakim Carlsson, musiklärare Transtenskolan. Vi välkomnar dem till gruppen och ser fram emot deras presentationer här på bloggen.
Blandad kompott
KReatIVITet
SETT 2017 och en föreläsning av en slöjdlärare, självklart var det ett givet val för mig. Dessutom antydde rubriken att det skulle finnas inslag av IKT och vad kan passa bättre för en IKT-nördig syfröken? Föreläsningen inleddes med frågan: ”Vad är kreativitet och vad får den för plats i skolan idag?” Elisabet Jagell menar att det finns en risk att kreativiteten har fått ge vika för stoffträngsel och katederundervisning. Tiden räcker inte till och PISA-undersökningen mäter inte kreativitet. Dessutom fylls det på med krav om stärkt digital kompetens för eleverna i Lgr11. Samtidigt pekar hon på omslaget av densamma och menar att det visar på att alla delar, alla sinnen, alla förmågor är viktiga. Här ryms boken, bilden, konsten, det fysiska äpplet, det skrivna ordet och det digitala i en och samma bild. Intressant reflektion, tycker jag och kan bara hålla med. Vi lär med alla sinnen och kanske viktigast av allt, vi lär olika. 
För övrigt kan vi återfinna ordet ”kreativitet” 11 gånger i Lgr11 och då i den exakta formen, vilket inte är det enda ord som kan förknippas med det kreativa såklart. (Bara lite kuriosa info)
Det handlar inte om att det ena utesluter det andra, eller att vi måste välja utan det handlar om en kombo av ämnen och arbetssätt. Samma sak när det kommer till IKT och kreativitet. Det handlar inte om kreativitet vs IKT utan kREAtivITET <3 IKT vilket tilltalar mig eftersom det är så jag jobbar. Bekräftelse av andra kloka behövs! Jagell pratar om det taktila skapandet men också om det digitala skapandet och hon menar att kreativitet, handkraft och det digitala går hand i hand och möjliggör för varandra. Det digitala synliggör (läs blogg), ger inspiration till andra och är ypperligt för dokumentation. Visst ska vi värna om det kreativa men visst kan det göras med hjälp av det digitala.
Fick tips om en film som visar vad som händer om vi har händer som inte får ”hantverka” och det är klart att utan det digitala skulle jag inte kunna dela med mig av den här.
KreATIviTet <3 IKT = SaNt
https://youtu.be/6jTJ12xJ6t0
Gemensam syn på språkutvecklande arbete
För några veckor sedan hade jag förmånen att få delta i en förstelärarkonferens där jag fick lyssna till flera bra föreläsningar. Speciellt fastnade jag för gymnasieläraren Jenny Edvardssons föreläsning om att arbeta språkutvecklande.
Som framgångsfaktorer i en språkutvecklande undervisning lyfte hon fram att bygga relationer samt att se undervisningen som en process, att jobba i flera steg. I det arbetssätt hon förordar knyts språk- och kunskapsutveckling tätt samman och läraren jobbar modellerande, dvs tänker högt kring de texter gruppen möter, visar hur hen bygger upp sin förståelse och vägleder sedan eleverna när de tillsammans provar på det läraren visat. Arbetssättet bygger mycket på stöttning/scaffoldning och utgår från Vygotskys tankar om att allt lärande sker i ett socialt samspel. Andra framgångsfaktorer är att använda sig av autentiska uppgifter, alltså uppgifter som är verkliga, meningsfulla och som andra ska få del av samt att anpassa sin undervisning efter individerna i elevgruppen och använda öppna uppgifter som kan utföras på många olika sätt. Vidare är den formativa bedömningen en viktig del, att eleverna får veta vad de ska göra för att komma vidare i sin utveckling.
Jenny beskrev några olika saker som hon ser gynna elevers språk- och kunskapsutveckling, som t ex:
- att eleverna alltid får både läsa och skriva – dela upp lektionen i flera steg
- att jobba med muntlig framställning, lyssna och visualisera – låt olika typer av muntliga aktiviteter ingå i alla lektioner
- att ge tankemässigt krävande uppgifter – med stöd och stöttning
- att läraren analyserar språket i sitt ämne – Hur kan jag hjälpa mina elever att ta sig in i de texter som är aktuella i mitt ämne? – samt lyfter fram ämnestypiska texter och visar på vad som kännetecknar dem
- att jobba med utveckling av ordförrådet – för att utveckla ett funktionellt användande, att få eleverna att anamma orden i sitt eget språk
- olika lärandestrategier och lässtrategier
- formativ bedömning – att ge återkoppling och att sätta upp korta mål
- en elevcentrerad klassrumsmiljö – där eleverna aktiveras och får rikliga tillfällen att använda sitt språk
Flera gånger under föreläsningen kom jag på mig själv med att nicka igenkännande och humma instämmande. Jenny talade om vikten av att jag som lärare funderar över var och hur läsningen fungerar bäst för min elev, att jag utgår från det som fungerar och bygger vidare utifrån det samt att jag skapar sammanhang i undervisningen, så att de olika delarna hakar i varandra och ger förutsättningar för att bättre förstå helheten. I det språkutvecklande arbete hon målade upp bedrivs ett mycket aktivt arbete med texterna, både före, under och efter läsningen. Här är läsning inte en enskild aktivitet, utan den ingår i ett socialt sammanhang där fokus ligger på att förstå innehållet i den text som läses. Hon beskrev hur elevernas förförståelse kan aktiveras och hur vi kan få dem att överblicka och se framåt. Hon talade också om hur vi, t ex med hjälp av EPA (enskilt, par, alla), kan skapa ett reflekterande samtal efter läsningen där eleverna tränar sig i att sammanfatta, att upptäcka och reda ut oklarheter samt att ställa undrande frågor till texten. Jenny är en stark förespråkare för Aidan Chambers modell för boksamtal.
Under Jennys föreläsning upplevde jag att tiden stannade upp en stund. Jag förundrades och fascinerades över att höra en gymnasielärare beskriva så mycket av det som jag själv uppfattar som viktigt i undervisningen och som jag så gott jag kan använder mig av tillsammans med skolans yngre elever. Att upptäcka att jag delar samma undervisningsgrund och försöker visa på samma strategier för lärande som en gymnasielärare gör mig lycklig och hoppfull. Jag tänker att om barn och elever, från förskola till gymnasiet, möter pedagoger som visar och förklarar lärandeprocessen på samma sätt, med samma begrepp och där de i undervisningen genom hela si nskoltid får använda sig av samma strategier, så borde det skapa goda förutsättningar för att få dem att utvecklas till reflekterande och aktiva textanvändare.
Är du intresserad av att läsa mer om språk- och kunskapsutvecklande arbete så har Jenny skrivit en bok som heter ”Mötet med texten – inkluderande läsundervisning” och det går att följa hennes blogg på jennypawendes.blogspot.se.
Andra böcker som Jenny rekommenderade är:
- Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet – en skrift från Skolverket
- Läsdidaktik – av Astrid Roe
Gustav Fridolin på besök!
Ni vet den där känslan av att ”det här händer inte”, den drabbade mig flera gånger idag. Det var ingen ”vanlig-dag-på-jobbet-dag” idag kan jag lugnt konstatera när jag sitter hemma i fåtöljen och summerar dagen. Nu, så här efteråt, känns dagen helt overklig och jag är tvungen att se över mina foton för att förstå att det faktiskt har hänt. Det låter lite dramatiskt men det är stort, omtumlande och fantastiskt på en och samma gång. Vår skola, den där skolan som jag älskar att gå till varje dag, har haft finbesök. Sådär vid halvtvåtiden på eftermiddagen stod han där, utbildningsministern i egen hög person. Gustav Fridolin – på vår skola!!! Det första han möts av är en elev som säger: ” Du, jag älskar dig”. Lite svarslös blir han, den annars så vältalande politikern, noterar jag leende men så spricker han upp i ett leende som får metertjock snö att smälta. Och detta leende har han med sig i alla möten han gör genom korridoren, ljusgården och i klassrummen. Han är intresserad, genuint intresserad skulle jag vilja påstå. I femmans klassrum tar han sig tid att sitta ner på huk mitt bland eleverna, han frågar och svarar och han ser verkligen ut att trivas. Under mötet med vår skolas eminenta elevråd berörs jag starkt av hur otroligt fina elever vi har och det där ögonblicket av overklighet slår mig. Samtidigt slås jag av hur väl eleverna hanterar situationen och hur proffsigt de ställer sina frågor. Och visst skulle självaste Gustav Fridolin ha på sig pyjamas om han kom till oss på vår pyjamasdag och det tror jag på. Han är närvarande, han lyssnar in, svarar seriöst och eftertänksamt på frågorna elevrådet ställer. När det är dags att avrunda besöket flockas våra elever kring honom och selfiesarna avlöser varandra. Det är som om Gustav Fridolin är värsta rockstjärnan. Och på sätt och vis är han det. Avtryck har han gjort idag, den gode utbildningsministern, intryck med för den delen och vi på Stocksätterskolan har fått ytterligare ett fantastiskt minne att dela och aldrig glömma.
UPPHOVSRÄTT OCH ”FRIA BILDER” VIA GOOGLE PÅ IPADS
Upphovsrätt är inte alltid lätt att förhålla sig. Det finns regler och det finns kryphål och ibland känns det både komplicerat och krångligt. På skolverket står att läsa:
”Vad innebär upphovsrätten?
Reglerna inom upphovsrätten ger tonsättare, kompositörer, konstnärer, författare och en hel rad andra kreativa skapare, i lagen kallas de upphovsmän, rätten att bestämma hur deras verk får användas. Detta innebär att en upphovsperson ensam har rätt att bestämma om, när eller hur verket ska användas och spridas.
Upphovspersonens rätt att ensam bestämma över sitt verk uppkommer, utan formaliteter, helt automatiskt i samma ögonblick som verket skapas. Detta innebär att copyrightsymbolen © som ofta används saknar rättslig betydelse i Sverige, men den kan ändå tjäna ett syfte genom att påminna andra om att upphovsrättens regler finns.”
På Skolverkets sida finns ytterligare detaljerad information om hur man ska förhålla sig till upphovsrätten.
Det finns också möjlighet att fördjupa sig i hur man använder Creative Commons, som är ett verktyg för just upphovsrätten, genom webbkurs via Webbstjärnan och IIS, Internetstiftelsen i Sverige. Se länk nedan.
Ett annat, lite enklare sätt är att söka på Google och filtrera bilder genom användningsrättigheter, men att hitta bilder ”som får användas och delas” via Google på Ipads är inte riktigt samma sätt som på en dator. Efter många frågor om hur man gör bestämde jag mig för att göra en enkel instruktion och hoppas att fler än mina elever har nytta av den.
Att finna motivation
Jag har lyckan att ha en fantastisk chef som alltid lyssnar och kommer med peppning. Jag berättade för henne att jag just nu känner mig villrådig i hur väl jag lyckas motivera mina elever. Efter en stund fick vi lärare ett veckobrev från henne med peppning och inspiration. I det veckobrevet länkade hon till Helena Wallbergs blogg specialpedagogen.worldpress.com
Där tar Helena upp fem faktorer som är värda att tänka på när höstrusket kommer:
- Håll genomgångar korta (max 5 minuter) bryt av med diskussioner.
- Inga längre självständiga arbeten, detaljerade cheklistor så eleven får ”bocka av” och känna sig färdig.
- Prata om känslan men byt ”men” till ”och”. Jag är urtrött och jag ska göra mitt bästa.
- Matris för vilka metakognitiva strategier man behöver använda för att klara uppgiften. Där man får skatta hur säker man känner sig för att se att man utvecklas.
- Välj hemuppgifter med extra omsorg så de inte känns ”ovärda” för eleven.
Jag tyckte dessa punkter var mycket viktiga och det är så skönt att se att fler upplever att motivationen tryter såhär års. Genomgångarna ska jag omedelbart ändra på genom att bryta av med Kahoot som mina elever fullkomligt älskar! Matriser har jag förkärlek till att använda men jag har fått mig en tankeställare om mina matriser som jag kommer diskutera längre ned. Men helt klart ska jag vara extra noga med att alla elever kanske behöver en checklista just nu. Vi har några som har det som en extra anpassning men det skadar ju inte att underlätta för alla. Hemuppgifter kanske kan bytas mot någon av mina flippar?
Jag har hunnit läsa halva boken jag fick av förvaltningen, Förstelärare – en handbok av Per Kornhall.
Boken tar upp bland annat den press som man som förstelärare kan känna. Pressen att hålla maximal kvalitet för att göra sig förtjänt av sin löneförhöjning.
En annan intressant sak jag läste var att lärare är den akademiska yrkeskategori som känner mest mening i sitt arbete, å andra sidan är lärare den kategori som känner sig mest missnöjda med sin arbetssituation. Jag känner igen mig mycket i detta resonemang. Pressen man upplever kommer nog ifrån att man känner att man har ett otroligt viktigt jobb samtidigt som lärare är duktiga på att analysera sina egna arbetsinsatser och resultat.
Det som var lite jobbigt att läsa är den del som handlar om motivation. Jag tänkte först toppen!! Nu får man lite tips.. Men det jag läste skakade om mig lite. Kornhall beskriver att det finns inre och yttre motivation. Den inre motivationen är den som uppstår när en person blir riktigt intresserad och fängslad av något. Då kan personen lära sig enormt mycket under en väldigt kort tid men samtidigt nå en djup inlärning.
Motsatsen till den inlärning som sker med hjälp av inre motivation är sådan inlärning som kräver yttre belöningar. Yttre belöningar kan vara betyg eller pengar. Denna inlärning ger inte lika djup kunskap. Författaren är orolig för det sätt som många skolor använder matriser för att visa exakt vad som krävs för de olika stegen i kunskapskraven. Att detta bara gynnar den yttre motivationen och därför missar den djupa kunskapen.
Sammanfattningsvis tolkar jag det Kornhall skriver som att lärandematriser behöver inte alltid vara ett bra verktyg. När man använder sig av synligt lärande behöver man förklara för eleverna varför de ska lära sig vissa saker men inte genom att påkalla den yttre motivationen utan den inre. Detta gör man genom att får eleverna att förstå syftet med undervisningen. Men jag upplever iallafall läroplanens syfte som lite stort, abstrakt och luddigt för eleverna att förstå.
Hur ska jag använda detta??
Jo, jag tänker mig att jag måste hålla ett mer framtid/verklighetsfokus. Att syftet med undervisningen är att ge dem kunskaper för verkliga livet.
Att inte tro att viljan att få betyg räcker till att motivera eleverna. Samtidigt så håller jag med Helena att en matris kan fungera som en checklista och på så sätt hålla motivationen uppe. Man måste hjälpa elever att strukturera sin vardag när motivationen tryter så de inte tappar hoppet!
Vi lär för livet inte för betygen. Vi måste fortsätta på den grund förskolan lägger hos våra elever. De lägger grunden för ett livslångt lärande. Vi i skolan får inte ge eleverna en alldeles för detaljstyrd ritning hur det lärandet ska se ut. De lär för deras skull inte för min!
Nu ska jag sätta igång med den där Kahooten som mina älsklingar efterfrågat!
… Trots att jag redan ligger back med veckans planeringstid på grund av firandet av FN-dagen på vår skola..
Lärandemiljö
En god lärandemiljö ska byggas utifrån tillit och respekt. Genom att lägga en grund av 
trygghet och samkänsla i elevgruppen skapas en tolerant miljö där alla elever ges förutsättningar och möjligheter att lyckas. På vilket sätt detta sker är beroende av gruppsammansättning och elever som individer. Eleverna ska känna att de har inflytande och att det finns utrymme för deras delaktighet samt att de har möjlighet att vara med och påverka sitt eget lärande. Mina förväntningar på eleverna och deras kunskapsutveckling ska vara tydlig för varje enskild elev att ta till sig och förstå, så att de blir medvetna om sitt eget lärande.
I min roll som lärare/ledare ska jag se till att alla elever ska ges samma möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Elevernas egna erfarenheter, intressen, förkunskaper och olika lärstilar ska ligga till grund för hur jag bedriver min undervisning. Det är också oerhört viktigt att ta vara på den kompetens och kunskap eleverna själva besitter och använda den i lärandesituationer eleverna emellan. Genom att eleverna ges tid och tillfällen till samarbete och diskussioner lär de sig att ta personligt ansvar samt att arbeta tillsammans i en grupp, mot ett gemensamt mål. I dessa lärprocesser där språk och kommunikation är grundpelarna utvecklas deras lärande och elevernas olikheter blir till en resurs.
För att få eleverna att återkoppla måste de ha tydligt och klart för sig vad målen med undervisningen är, var de befinner sig i förhållande till målen och vad de förväntas göra för att komma dit. Min uppgift är att synliggöra detta på ett tydligt, lockande och inspirerande sätt, så att eleverna kan koppla sitt lärande till sin kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Genom att ställa frågor som utmanar eleverna till eget tänkande kan jag iaktta och få en bild av elevernas förståelse. De måste också få hjälp, möjligheter och utrymme att förstå när de inte förstår och kunna få stöd utifrån det. Toleransen i lärandemiljön spelar en stor roll då det är viktigt att eleverna är trygga nog att svara oavsett svar. Min roll ska vara att ge utrymme för att låta frågor och svar leda till diskussioner och för att alla elever ska vara delaktiga använder jag klädnypor med elevernas namn som dras ur en burk och/eller whiteboards där eleverna skriver eller ritar. Även här används eleverna som resurser då deras diskussioner och förklaringar kan lotsa andra elever till förståelse.
Ny musik i iMovie!
IMovie är ett alldeles förträffligt, digitalt verktyg i klassrummet. Det är enkelt att manövrera med fantastiska resultat som följd. Eleverna dokumenterar och redovisar med foton, rörliga bilder, filmer, text och musik. Om det finns något att önska så är det lite mer variation i just musikurvalet. Efter att ha arbetat ett tag med iMovie som verktyg tröttnar man snart på de få låtar som finns men det finns också en upphovsrätt att förhålla sig till. Det finns dock lösningar som tex sajter där musiken är gratis att ladda ner emot att man återger var musiken kommer från. En sådan sajt är Bensound där det finns gott om låtar att välja på. Men hur gör man då?
Först och främst behövs ett Dropbox-konto. Det kostar inget att ha ett baskonto och kan registreras här. Ladda sedan ner appen Dropbox på Ipad och logga in.
Nu till det roliga!
Öppna Safari och gå till sajten Bensound.
Lyssna och välj musikstycke, tryck på Download. Nu öppnas ett nytt fönster. 
Klicka på den svarta Download-knappen. Då öppnas nedanstående sida.
Tryck på pilen för Dela uppe i högra hörnet och välj att spara musiken till Dropbox. Filen sparas i mp3-format.
Välj vilken mapp du vill spara musiken i och tryck på Spara.
Öppna Dropbox och välj den nedladdade musikfilen och tryck på prickarna uppe i högra hörnet. (Kan se lite annorlunda ut beroende på Ipad-version)
Välj Exportera och Öppna i… och sedan Kopia till iMovie.
IMovie öppnas och det går att lägga till musiken i en befintlig film eller skapa en ny.
För att använda musiken igen återfinns den under Ljud och Importerat i iMovie.
Kom ihåg att återge och länka varifrån musiken kommer på det sätt som sajtens ägare kräver.
Lycka till och njut av lite ny och varierande musik till era filmer!
En i ett sammanhang!
När uppåt-spiralen pågår är det lätt att ta saker för givet och flyta med framgångsvågen utan att reflektera eller ifrågasätta. Framgångar föder framgångar men de föds i ett sammanhang och utifrån givna förutsättningar. Utan dessa faktorer skapas inga möjligheter och där finns inget utgångsläge att luta sig emot. Det är i sammanhanget som vi blir till de personer vi är. Utifrån behov och situation skapas den plats vi intar men självklart är det hur vi är som individer som lägger grunden. Rätt människa på rätt plats vid rätt tillfälle – om alla dessa faktorer förändras, förändras också den plats vi intar. Att vara oumbärlig är inte detsamma som att vara outbytbar och det finns inget som säger att vi är oumbärliga i ett annat sammanhang. Det finns alltid ett vi och ett tillsammans som gör oss till de vi är. Om vi lyfts ur har alla förutsättningar förändrats. Det behöver inte vara något negativt men inte heller något självklart positivt. Det ligger en stor sanning i att vi vet vad vi har men inte vad vi får, med tillägget att vi vet vem vi är men inte vad vi blir. Såklart ska vi inte rädas förändring eller för att förändras men vi måste också se klart på det vi faktiskt har. Gräset är kanske grönare och kanske finns lyckan bortom horisonten men kanske är vi redan där om vi bara ser efter.
Intervju med Webbstjärnan
https://www.webbstjarnan.se/blogg/bloggen-som-en-naturlig-del-av-undervisningen/