{"id":685,"date":"2016-10-15T16:33:40","date_gmt":"2016-10-15T16:33:40","guid":{"rendered":"http:\/\/xn--frstelrarehallsberg-lwb68a.se\/?p=685"},"modified":"2016-10-15T16:33:40","modified_gmt":"2016-10-15T16:33:40","slug":"slojdbiennalen-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/pedagogiskapostits.se\/?p=685","title":{"rendered":"Sl\u00f6jdbiennalen 2016"},"content":{"rendered":"

Vi var fyra sl\u00f6jdl\u00e4rare fr\u00e5n Hallsbergs komm\"2016-10-03-09-42-01\"<\/a>un som tillsammans med drygt 300 andra sl\u00f6jdl\u00e4rare fr\u00e5n hela Sverige\u00a0representerade sl\u00f6jdl\u00e4rark\u00e5ren p\u00e5 Sl\u00f6jdbiennalen i Link\u00f6ping 3 – 4 oktober 2016.<\/p>\n

 <\/p>\n

Dagarna var fyllda av\u00a0f\u00f6rel\u00e4sningar, \"2016-10-03-10-30-58\"<\/a>seminarier och utst\u00e4llningar, allt i en anda av sl\u00f6jden sett ur olika perspektiv. En fantastisk m\u00f6jlighet att ta till sig av aktuell debatt, forskning, utveckling mm i ett \u00e4mne som g\u00e4rna hamnar p\u00e5 undantag n\u00e4r det kommer till kompetensutveckling. Det \u00e4r lite orov\u00e4ckande att det \u00e4nd\u00e5 \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 sl\u00f6jdl\u00e4rare som bes\u00f6ker detta genomt\u00e4nkta och \u00a0oerh\u00f6rt givande evenemang. S\u00e5 f\u00e5 som var 20:e sl\u00f6jdl\u00e4rare var p\u00e5 plats. Fr\u00e5gan \u00e4r varf\u00f6r, om det \u00e4r ekonomiska, organisatoriska hinder\u00a0eller andra orsaker\u00a0och\u00a0om vi genom att belysa betydelsen av den h\u00e4r typen av evenemang kan f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n

F\u00f6rst ut var Anna Ekstr\u00f6m,\u00a0<\/strong>doktor vid Institutionen f\u00f6r kultur och kommunikation vid Link\u00f6pings universitet, och Peter Hasselskog,\u00a0<\/strong>universitetslektor vid sl\u00f6jdl\u00e4rarutbildningen p\u00e5 HDK, G\u00f6teborgs universitet, som presenterade Skolverkets rapport ”Skolverkets nationella utv\u00e4rdering av sl\u00f6jd\u00e4mnet, N\u00c4U13″\u00a0<\/em><\/strong>p\u00e5 ett tydligt och \u00f6versk\u00e5dligt s\u00e4tt. En l\u00e4gesrapport f\u00f6r att medvetandeg\u00f6ra nul\u00e4ge samt \u00a0vilka\u00a0utvecklingsomr\u00e5den som \u00e4r relevanta ute i verksamheterna i \u00e4mnet sl\u00f6jd. Alla sl\u00f6jdl\u00e4rare och skolledare uppmanas att ta del av rapporten och min personliga notering blev ”Den b\u00f6r finnas i bokform p\u00e5 varje sl\u00f6jdl\u00e4rares arbetsplats.” \u00a0<\/em>Finns annars att ta del av p\u00e5 Skolverkets hemsida genom f\u00f6ljande l\u00e4nk\u00a0Sl\u00f6jd i grundskolan<\/a>.<\/em><\/p>\n

Eftersom seminarierna var valbara s\u00e5 gavs det inte m\u00f6jlighet att n\u00e4rvara vid alla s\u00e5klart. Mitt f\u00f6rsta val f\u00f6ll p\u00e5 Jenny Frohagen,<\/strong> l\u00e4rare i sl\u00f6jd och licentiand med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner och sl\u00f6jd\u00e4mnets didaktik, vars seminarium hade titeln ”Undervisningsutvecklande utbyten p\u00e5 Facebook och behovet av ett nationellt resurscentrum f\u00f6r sl\u00f6jdl\u00e4rare.”<\/strong>\u00a0<\/em> Ett mycket intressant \u00e4mne och en viktig fr\u00e5ga som lyfts kring hur vi synligg\u00f6r sl\u00f6jd\u00e4mnet och sprider aktuell forskning mm. Antalet medlemmar i Facebook-gruppen ”Nationellt resurscentrum f\u00f6r sl\u00f6jd”<\/strong>\u00a0<\/em>\u00e4r idag drygt 3800 vilket visar p\u00e5\u00a0hur stort behovet \u00e4r att ha ett forum f\u00f6r sl\u00f6jdl\u00e4rare. Sj\u00e4lv har jag varit medlem en tid och det \u00e4r ett sammelsurium av tankar, fr\u00e5gor och funderingar som dyker upp i fl\u00f6det men det finns alltid en kollega att dela dessa med. Intressant att f\u00e5 ta del av bakgrunden till hur\u00a0denna grupp v\u00e4xte fram ur ett skriande behov av kollegial kontakt.<\/p>\n

Efter lunch var det dags f\u00f6r f\u00f6rel\u00e4sning 2. ”<\/em>Lust och olust, elevers erfarenheter i textilsl\u00f6jd.<\/em>” Stina Westerlund, <\/strong>l\u00e4rarutbildare\u00a0vid Institutionen f\u00f6r estetiska \u00e4mnen, Ume\u00e5 universitet. Stina lyfter den viktiga fr\u00e5gan om sl\u00f6jd m\u00e5ste vara roligt eller om det inte \u00e4r viktigare att vi sl\u00f6jdl\u00e4rare pratar i termen meningsfullt ist\u00e4llet. Hon menar att det \u00e4r meningsfullheten som g\u00f6r sl\u00f6jden ”rolig”. Hennes forskning synligg\u00f6r hur eleverna sj\u00e4lva skapar meningsfullhet i syfte att ta sig genom sl\u00f6jdprocessen och att det \u00e4r i samspelet med andra som utvecklingen sker. Med v\u00e4rme beskriver hon elevsituationer och visst ger det en hel del aha-tankar kring hur vi bem\u00f6ter elevers frustration till exempel. Stina\u00a0beskriver hur negativa emotioner ger tunnelseende och f\u00f6rhindrar m\u00f6jligheten att se l\u00f6sningar medan positiva emotioner \u00f6ppnar upp och m\u00f6jligheterna synligg\u00f6rs. Hon beskriver fyra emotionella praktiker, se bild.\"2016-10-03-14-40-02\"<\/p>\n

Mycket intressant att h\u00f6ra om\u00a0aktuell forskning med elevers emotioner och relationer i fokus och vad det kan inneb\u00e4ra f\u00f6r sl\u00f6jdprocessen.<\/p>\n

H\u00e4r finns Stina Westerlunds avhandling att l\u00e4sa i helhet\u00a0: Lust och olust, elevers erfarenheter i textilsl\u00f6jd<\/em><\/strong><\/a><\/p>\n

Seminarie 2 dag 1<\/strong> handlade om framtiden eller i alla fall om hur traditionell sl\u00f6jd m\u00f6ter modern teknik. En av mina stora f\u00f6rebilder och inspirat\u00f6rer inom sl\u00f6jd kopplat till IKT \u00e4r Eva S\u00f6derbergh<\/strong>,\u00a0l\u00e4rare i svenska och sl\u00f6jd, Vallhamra skola i Partille h\u00f6ll i detta seminar ”I sl\u00f6jden \u00e4r vi alla makers”<\/em> <\/strong>som jag t\u00e4nker \u00e4gna ett helt eget inl\u00e4gg \u00e5t senare.<\/p>\n

Den gemensamma f\u00f6rel\u00e4sningen f\u00f6r dag 2 h\u00f6lls av\u00a0representanter fr\u00e5n v\u00e5rt grannland Finland, Mia Porko-Hudd, Barbro Sj\u00f6berg,\u00a0forskare och l\u00e4rarutbildare vid den svenskspr\u00e5kiga l\u00e4rarutbildningen vid \u00c5bo Akademi i Vasa.<\/strong> \u00c4mnet var\u00a0”Sl\u00f6jd i det finl\u00e4ndska utbildningssystemet och sl\u00f6jdfr\u00f6jd i undervisningen.”<\/em><\/strong>\u00a0och precis som titeln anger gav det en inblick i den finska sl\u00f6jdl\u00e4rarutbildningen samt den finska sl\u00f6jdundervisningen. I Finland ben\u00e4mns sl\u00f6jden inom begreppet\u00a0\u201dkonst- och f\u00e4rdighets\u00e4mnen\u201d till skillnad fr\u00e5n det svenska begreppet ”praktisk-estetiska \u00e4mnen”. Rent tolkningsm\u00e4ssigt kan jag personligen f\u00f6redra det finska begreppet men skulle g\u00e4rna diskutera detta vidare. Helt klart ligger Finland i framkant n\u00e4r det g\u00e4ller forskning inom sl\u00f6jd\u00e4mnet. I Sverige har vi nyligen f\u00e5tt v\u00e5r f\u00f6rsta professor i sl\u00f6jd, Marl\u00e8ne Johansson medan Finland kan stoltsera med fyra stycken, en p\u00e5 varje universitet som innehar sl\u00f6jdl\u00e4rarutbildning. Alla l\u00e4rare, inklusive sl\u00f6jdl\u00e4rare, l\u00e4ser in en magisterexamen, vilket ocks\u00e5 \u00e4r en skillnad mot oss. Sj\u00e4lva \u00e4mnet \u00e4r en del i den finska l\u00e4roplanen men delas oftast upp i textil sl\u00f6jd och teknisk sl\u00f6jd, vilken inneh\u00e5ller tr\u00e4, metall, elektronik, maskin- och motorl\u00e4ra samt programmering. Lite sp\u00e4nnande med tanke p\u00e5 de f\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6reslagits i Lgr 11 och som hittills inte verkar ber\u00f6ra sl\u00f6jden. En annan slutsats jag drar \u00e4r hur tydligt det framkommer att det finns en bakomliggande likv\u00e4rdighet f\u00f6r skolan i helhet i Finland och d\u00e5 ocks\u00e5 f\u00f6r \u00e4mnet sl\u00f6jd. De pratar om gemensamma, nationella digitala verktyg och om l\u00e4romedel som alla f\u00e5r ta del av utan kommersiellt syfte. En v\u00e4g att g\u00e5…?\u00a0Ett exempel \u00e4r\u00a0f\u00f6rel\u00e4sarnas egna bok ”Sl\u00f6jdfr\u00f6jd” som finns att l\u00e4sa via denna l\u00e4nk<\/a>.<\/p>\n

N\u00e4sta seminarium tar upp ett \u00e4mne som \u00e5terkommer i v\u00e5ra diskussioner sl\u00f6jdl\u00e4rare emellan – hela tiden.\u00a0<\/strong>Kanske kunde detta r\u00e4ta ut fr\u00e5getecken och klarg\u00f6ra luddigheten kring hur vi f\u00f6rh\u00e5ller oss till sl\u00f6jdens estetiska uttryck. Ingrid Bergqvist & Katarina Jonsson, <\/strong>l\u00e4rarutbildare vid\u00a0Institutionen f\u00f6r kultur och kommunikation vid Link\u00f6pings universitet, gjorde ett tappert f\u00f6rs\u00f6k genom sitt seminarium ”<\/em>Sl\u00f6jdens begrepp f\u00f6r estetiska uttryck. Ett gemensamt yrkesspr\u00e5k.”<\/em> <\/strong>Till stor del handlade det om att lyfta spr\u00e5ket inom sl\u00f6jden. Helt enkelt att l\u00e5ta de sl\u00f6jdspecifika och estetiska begreppen bli en sj\u00e4lvklarhet i samtalen kring sl\u00f6jdprocessen och det f\u00e4rdiga alstret. K\u00e4nde \u00e4nd\u00e5 att vi \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g, min kollega och jag, i alla fall n\u00e4r det handlar om sl\u00f6jdspecifika begrepp och \u00e4mnesord eftersom vi aktivt arbetar med nyckelord i ett samarbete i \u00e4mnena sl\u00f6jd och\u00a0svenska. Dock fick vi med oss n\u00e5gra handfasta tips p\u00e5 hur det g\u00e5r att dela in de estetiska uttrycken i grupper utifr\u00e5n olika aspekter;\u00a0formella, funktionella, kulturella och k\u00e4nsla, vilket kan vara till hj\u00e4lp i fortsatta diskussioner i \u00e4mnet samt i utvecklandet av elevernas egna v\u00e4rdering och omd\u00f6me kring sl\u00f6jdarbetet.<\/p>\n

Som mitt sista seminarium valde jag att kika in i ett nyt\u00e4nk och kanske ett framtidens sl\u00f6jd. Det var tre l\u00e4rare, Fredrik Lindgren, Annika Lorensson, Jennie Haraldsson,<\/strong> Nordlyckeskolan i G\u00f6teborg, som ber\u00e4ttade om hur de br\u00f6t det traditionella och v\u00e5gade sig p\u00e5 n\u00e5got nytt, \u201dTre entusiastiska sl\u00f6jdl\u00e4rare ber\u00e4ttar hur de v\u00e5gade bryta gamla m\u00f6nster i en traditionell sl\u00f6jdundervisning.\u201d <\/strong><\/em>Inspirerande f\u00f6rel\u00e4sning om ett v\u00e5gat steg att f\u00f6r\u00e4ndra och utveckla arbetss\u00e4tt och undervisning inom sl\u00f6jd\u00e4mnet inte tu tal om det. Trots att det handlade om sl\u00f6jd p\u00e5 h\u00f6gstadiet s\u00e5 fanns det guldkorn att ta till sig oavsett vilken \u00e5rskurs man arbetar med. \u00a0Visst har de goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att lyckas bland annat p\u00e5 grund av studiemotiverade elever osv men det stora \u00e4r dock att ha viljan, lusten, kraften och energin att f\u00f6r\u00e4ndra f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra och utveckla. Det var heller inte bara l\u00f6sa boliner utan v\u00e4l f\u00f6rankrat i pedagogiska teorier utifr\u00e5n bla Dylan William och BFL. Gamla planeringar kastades ut och nya gjordes med\u00a0utg\u00e5ngspunkt \u00a0i Lgr 11 och med arbetsomr\u00e5den v\u00e4l\u00a0f\u00f6rankrade i f\u00f6rm\u00e5gorna. Allt v\u00e4l synliggjort f\u00f6r eleverna i digital form via Google-drive. \u00d6verhuvudtaget anv\u00e4nds digitala verktyg genom hela sl\u00f6jdprocessen.<\/p>\n

Som allra sista inslag p\u00e5 tv\u00e5 fantastiska dagar \u00e4ntrades scenen av\u00a0Frida Arnqvist Engstr\u00f6m<\/strong>\u00a0journalist, f\u00f6rfattare och \u00a0drivare av bloggen Kurbits, om samtida och framtida\u00a0sl\u00f6jd och hantverk. Hon har myntat\u00a0sj\u00e4lva begreppet gerillasl\u00f6jd och nyligen utkom hennes bok Gerillasl\u00f6jd, garngraffiti DIY och den handgjorda revolutionen. Frida kr\u00e4ver ocks\u00e5 ett helt eget blogginl\u00e4gg. Hon skakade om och inspirerade och lyfte traditionell sl\u00f6jd till nya h\u00f6jder med nya vingar. Som sagt \u00e5terkommer med hela min upplevelse.<\/p>\n

\"2016-10-04-12-24-30-1\"<\/a><\/p>\n

Vad tog jag d\u00e5 med mig fr\u00e5n Sl\u00f6jdbiennalen 2016? \u00a0F\u00f6rst och fr\u00e4mst den fantastiska k\u00e4nslan av att vara en del i ett sammanhang, att dela intryck och inspirerande f\u00f6rel\u00e4sningar med likasinnade och att f\u00e5 frossa i sl\u00f6jdens nul\u00e4ge, utveckling och framtid. Det \u00e4r i samspel med andra som vi utvecklas och det blev v\u00e4ldigt tydligt n\u00e4r vi sl\u00f6jdl\u00e4rare fick chansen att m\u00f6tas under dessa former. Vi v\u00e4nde och vred, diskuterade och inspirerade varandra och det var v\u00e4l investerade dagar som f\u00f6rhoppningsvis kommer att ge massor med utvecklande ringar p\u00e5 vattnet. Gemensam kompetensutveckling, samplanering, \u00e4mnesutveckling, likv\u00e4rdighet mm mm kommer absolut att st\u00e5 p\u00e5 agendan p\u00e5 v\u00e5ra tr\u00e4ffar fram\u00f6ver och f\u00f6rhoppningsvis \u00e4r vi alla p\u00e5 plats p\u00e5 Sl\u00f6jdbiennalen 2018.<\/p>\n

N\u00e4r det kommer till sl\u00f6jden p\u00e5 v\u00e5r skola, Stocks\u00e4tterskolan, k\u00e4nner jag att vi faktiskt \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g att lyfta sl\u00f6jd\u00e4mnet till nya h\u00f6jder. Lite kaxigt kanske men vi skulle mycket v\u00e4l h\u00e5lla f\u00f6r att synas i s\u00f6mmarna och spikas upp f\u00f6r att visas upp. Vi har f\u00f6ruts\u00e4ttningarna med en mycket driven\u00a0skolledare, utvecklingspotential, vilja, engagemang, kompetens och god kunskap i sl\u00f6jd\u00e4mnets betydelse f\u00f6r elevers framtid samt samh\u00e4llet i stort. Vi arbetar med elevdokumentation i digitala milj\u00f6er, vi anv\u00e4nder digitala verktyg f\u00f6r synligg\u00f6rande av elevers sl\u00f6jdprocess och sl\u00f6jdarbete, vi arbetar medvetet med nyckelord, \u00e4mnesspecifika begrepp i samarbete med \u00e4mnet svenska, vi integrerar sl\u00f6jden i flera andra \u00e4mnen, vi knyter ny, modern teknik med traditionella sl\u00f6jdtekniker och vi arbetar medvetet f\u00f6r att g\u00f6ra sl\u00f6jden meningsfylld och lustfylld. Rolig helt enkelt! Nya ledord \u00e4r dock att PR\u00d6VA och OMPR\u00d6VA, det \u00e4r ju faktiskt vad sl\u00f6jd och utveckling handlar om.<\/p>\n

\"2016-10-10-10-45-56\"<\/a><\/p>\n

Dela det h\u00e4r:<\/h3>