{"id":1230,"date":"2018-12-12T09:19:26","date_gmt":"2018-12-12T09:19:26","guid":{"rendered":"http:\/\/xn--frstelrarehallsberg-lwb68a.se\/?p=1230"},"modified":"2018-12-12T09:19:26","modified_gmt":"2018-12-12T09:19:26","slug":"1230","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/pedagogiskapostits.se\/?p=1230","title":{"rendered":""},"content":{"rendered":"

Lyssna p\u00e5 den tysta kunskapen
\nVad \u00e4r det som skickliga pedagoger vet och g\u00f6r n\u00e4r det blir riktigt lyckat f\u00f6r v\u00e5ra barn och elever? Det kan ofta bli tyst i rummet n\u00e4r detta ska beskrivas. Sen kommer uttryck som \u201dman bara vet\u201d och s\u00e5 sm\u00e5ningom \u201ddet brukar fungera\u201d, \u201derfarenheter\u201d. Att detta \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5rt att tala om \u00e4r ett hinder f\u00f6r skolan. Ett spr\u00e5k, och en medvetenhet om kraften i det, beh\u00f6ver allts\u00e5 utvecklas. Det \u00e4r just d\u00e4r det kollegiala l\u00e4randet fyller sitt syfte. I det sammanhanget kan kollegor utforska sin egen vardagspraktik genom dialog och delande. Just s\u00e5 kan det tysta, viktiga, bli h\u00f6rt och \u00f6ppet f\u00f6r flera.<\/p>\n

Skolverket skriver s\u00e5 h\u00e4r om bepr\u00f6vad erfarenhet.
\n\u201dF\u00f6r att ben\u00e4mna en erfarenhet bepr\u00f6vad menar Skolverket att den m\u00e5ste vara pr\u00f6vad, dokumenterad och genererad under en l\u00e4ngre tidsperiod och av m\u00e5nga. I Skolverkets tolkning av skollagen byggs den bepr\u00f6vade erfarenheten i verksamheten och av professionen och den \u00e4r lika relevant som den akademiskt framtagna kunskapen. Om bepr\u00f6vad erfarenhet \u00e4r delad, dokumenterad och utv\u00e4rderad d\u00e5 kan den ocks\u00e5 bli \u00f6verf\u00f6rbar och komma till nytta och anv\u00e4ndas i flera kontexter.\u201d<\/p>\n

En god id\u00e9 \u00e4r att allts\u00e5 att systematisk planera, \"\"<\/a>f\u00f6lja\u00a0upp och dokumentera de resultat och f\u00f6r\u00e4ndringar, justeringar, som g\u00f6rs. Om vi d\u00e4rtill l\u00e4gger ett kritiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, som liknar vetenskapens k\u00e4rna, d v s att ifr\u00e5gas\u00e4tta och problematisera, g\u00f6r vi b\u00e5de oss sj\u00e4lva och barnen och eleverna en stor tj\u00e4nst. Lika viktigt \u00e4r att vi d\u00e5 ocks\u00e5 f\u00f6ljer Skollagen.<\/p>\n

Denna arbetsmodell b\u00f6r anv\u00e4ndas f\u00f6r alla delar i skolans uppdrag, och fungerar f\u00f6r alla niv\u00e5ers m\u00e5l; klassrummets, arbetslagets, n\u00e4tverkets, ledningsgruppens, elevh\u00e4lsans, f\u00f6rvaltningens liksom i n\u00e4mndens. Det \u00e4r s\u00e5 vi skaffar oss v\u00e4l grundade argument.<\/p>\n

Om begreppet vetenskaplig grund skriver Skolverket f\u00f6ljande:
\n\u201dVetenskaplig grund inneb\u00e4r att kritiskt granska, pr\u00f6va och s\u00e4tta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang samt s\u00f6ka efter f\u00f6rklaringar och orsakssamband i tillg\u00e4nglig relevant forskning.\u201d<\/p>\n

En profession, som vet vad den g\u00f6r och inte g\u00f6r, varf\u00f6r och varf\u00f6r inte, blir ocks\u00e5 en stark och stabil profession. S\u00e5 kan erfarenheter pr\u00f6vas och bli bepr\u00f6vade. S\u00e5 blir vardagens erfarenheter grund f\u00f6r ny kunskap, ja t o m f\u00f6r ny vetenskap.
\nCarina M Koutakis, utvecklingssamordnare<\/p>\n

Dela det h\u00e4r:<\/h3>