Det digitala verktyget

Häromdagen var två läromedelsförlag på plats i Hallsberg för att demonstrera sina digitala läromedel, Gleerups och Liber. Två väldigt olika typer av digitala verktyg och i den bästa av världar borde vi ha tillgång till båda. Att få välja och vraka utifrån elevers behov och anpassa utefter det som passar deras lärande i grupp eller individuellt skulle såklart vara det ultimata. Dock finns det allt som oftast ett ekonomiskt men att ta hänsyn till och så också i detta fall. Tyvärr är prislappen ofta det som får styra våra val med det dock inte sagt att det dyraste alltid är det bästa eller ens det första-val vi skulle göra. Det verkar ändå som om vi faktiskt kommer att stå inför ett val, möjligheten öppnas upp för att det kommer att satsas på någon form av digitalt läromedel i Hallsbergs kommun. Frågan är bara på vilket och vad notan får komma att kosta.

Gleerups är en helhetslösning med läroböckerna omgjorda till digitalt format ”Med Gleerups digitala läromedel får du möjlighet att uppleva en ny dimension av lärande tillsammans med dina elever. Vi erbjuder två digitala alternativ för ett mer individanpassat lärande. Arbetar du på en skola där du och dina elever har tillgång till en egen dator eller surfplatta väljer du Gleerups interaktiva böcker. Jobbar ni med tryckta böcker ger Gleerups webbar er möjlighet att komplettera boken med digitalt material.”

Liber Espresso heter Libers digitala verktyg vilket är mer som en samlad plattform med faktatexter, filmer, övningar mm ”En digital resursbank, en digital värld anpassad till dina elever. I den digitala resursbanken Discovery Education Espresso hittar du filmer, övningar, bilder och artiklar till alla ämnen i åk F-6. Använd Espresso till hela eller delar av din undervisning – för att väcka nyfikenhet, gå igenom och träna.”

Båda fyller på sitt vis behov och funktioner i dagens digitala klassrum. Samtidigt har de stora skillnader i hur vårt arbetssätt utvecklas och förändras med hjälp av de digitala verktygen. Själv är jag lite tveksam till Gleerups alternativ eftersom det är lite för mycket av att flytta befintliga läromedel in i Ipad eller dator. Såklart finns det begränsningar i Liber Espresso också men jag tilltalas dock mer av alternativet till arbetssätt som det innebär. Min upplevelse är att det ger möjligheter för lärare och elever att skapa ett mer producerande lärande vilket jag tror är en väg att gå för att få eleverna mer delaktiga. 

Susanne Kjällander forskar kring barn/elevers digitala lärande och kanske då framförallt små barns. Hon pratar om att den digitala tekniken förändrar lärandet och det tror jag vi är ense om, men frågan är om vi ändrar vårt sätt att tänka utifrån det. Vi håller gärna en fot i var gränsland, lite nytt blandas med hur det alltid har varit. Kjällander tar upp ett mycket bra och tydliggörande exempel på sin föreläsning. Under arbetets gång tillåts eleverna att använda de digitala verktygen fullt ut. De skriver, forskar, söker, klipper och klistrar men när det så är dags för att testa av elevernas kunskap tas de ifrån sina verktyg och står rätt tomhänta inför den del av arbetet som eleven kanske mest blir bedömd utifrån. Testerna görs ofta skriftligt – för hand! Självklart finns det säkert många som redan är på väg mot nya arbetssätt även inom detta område men vi har lång väg att gå, det är jag övertygad om. Hon pratar också om det osynliga och parallella lärandet som eleverna möter och om att de har flera lärvägar samtidigt. En av hennes avhandlingar visar just på hur elever hela tiden skapar två parallella lärvägar. Den ena, som främst 2012-09-13 10.19.20uppmärksammas av läraren, är den som representerar den formaliserade undervisningen och den andra är det lärande som styrs av elevernas lust och engagemang. Den senare, menar Susanne Kjällander, är oerhört svår att riktigt få fatt i. Lärandet pågår hela tiden, men kanske inte på det sätt som var tänkt. Här belyser hon vikten av den formativa bedömningen och hur viktigt att det sker under hela lärprocessen. Som sagt, inga nyheter men visst är det värt att upprepa och framförallt tänka på när de digitala verktygen får allt större plats i vår undervisning och vi står inför att välja ”rätt”.

 

Webbstjärnan 2016 topp 100

Det här är mitt femte år som jag, tillsammans med mina elever, har ett eller flera lag med i Webbstjärnans tävling. Från början var det bara .se-adressen som lockade och en gratis plats i Cyberspace. Med tiden har jag och mina elever upptäckt vilken fantastisk resurs Webbstjärnan och Internetstiftelsen är. Det är inte bara support kring bloggverktyget WordPress utan det handlar om allt som vi behöver veta och kunna inför mötet och användningen av internet som digital lärresurs. Tävlingen ger ju såklart lite krydda åt bloggandet men det har mer och mer gått över till att bloggandet är en självklar del av lärandet, ett arbetssätt som passar de flesta eftersom det är så anpassningsbart. När vi startade upp bloggandet var det för att synliggöra det lärande som pågår i klassrummet. Här kunde elever och föräldrar tillsammans ta del av det som pågick och responsen och mottagandet var positivt. Successivt utökade vi arbetet med bloggen och eleverna själva fick ta allt större ansvar med ökad delaktighet och inflytande som följd. Aldrig kunde vi ana att vi skulle gå vidare i någon gallring och att hamna bland topp 100 var mål nog för oss. Med facit i hand kan jag se tillbaka på två fina utmärkelser som ”Årets klassblogg” både 2014 och 2015. En helt fantastisk resa! Nu stundar 2016 års urval och topp 100 listan är publicerad på Webbstjärnans hemsida. Med stolthet kan jag läsa att Stocksätterskolan har inte mindre än sex bloggar med bland dessa 100. Dessutom finns Hallsberg ytterligare representerade med tre bloggar från andra skolor. Det känns som om vårt arbete, mitt och elevernas, har skapat ringar på vattnet och det är något som jag känner mig djupt stolt och hedrad över. En av de sex bloggarna är den slöjdblogg jag startade upp i höstas och det är fantastiskt spännande att än en gång få vara bland de hundra bästa skolbloggarna i Webbstjärnans nationella tävling. Nu håller vi tummarna för Hallsberg, för Stocksätterskolan och inte minst för världens bästa (i mina ögon) slöjdblogg, slöjd-ikt.se.

header

Apple TV

”Strömma innehåll trådlöst från din iPhone, iPad eller iPod touch med hjälp av AirPlay, Med AirPlay kan du strömma musik, bilder och videor till din Apple TV eller strömma musik till dina AirPort Express- eller AirPlay-kompatibla högtalare. Och med AirPlay-skärmdubblering kan du visa din iOS-skärm på din Apple TV.”

Apple TV (förkortas ATV) är något som jag för första gången mötte i skolans värld på ett studiebesök på en skola i London under Bett 2016. Efter att i flera år använt Smartboard i min undervisning och ser det som guds gåva, har det dock alltid varit en begränsning med alla dessa kablar. Inte bara bristen på rörelsefrihet utan också det slitage på bla VGA-kabeln det innebär med inkoppling och urkoppling.  Apple TV innebär att jag närsomhelst varsomhelst i slöjdsalen kan koppla upp det jag vill visa, trådlöst (airplay), via min Ipad eller elevernas.  Tex när vi eleverna ska börja med symaskinen och lära sig att trä den kan en elev filma mig och alla kan se tydligt, via projektorn, där framme på stor skärm.  Eleverna kan också visa sina arbeten från sina enheter vilket öppnar för fler möjligheter till formativa bedömningsprocesser. Det är ett fantastiskt verktyg och jag upptäcker hela tiden nya möjligheter och idéer. Läs mer på Apple support  om det rent tekniska och vad som krävs i utrustning mm.

 

Maria Fogelqvist

Mitt namn är Maria Fogelqvist och jag arbetar på Stocksätterskolan1538727_724420174237837_670528878_n (1) i Hallsberg. Jag är utbildad Sv/ So lärare för år 1-7 och är mentor för en årskurs 2. Jag känner ett stort engagemang när det gäller värdegrundsarbetet i skolan och alla elevers lika värde. I mitt klassrum pågår ett aktivt arbete för att skapa ett gott klassrumsklimat där mina elever ska känna sig delaktiga, trygga, veta om sina rättigheter och skyldigheter emot varandra. Jag känner ett stort engagemang och arbetar aktivt med att hitta nya metoder för att främja gemenskapen i gruppen. Detta gör jag dels genom att delta i den dagliga rastverksamheten för att följa det sociala samspelet mellan eleverna samt läsa aktuell forskning och litteratur inom ämnesområden som ledarskap och gruppdynamik. Jag är även engagerad i skolans trygghetsgrupp där vi tillsammans med elever, lärare och föräldrar arbetar för att skapa en trivsam skola där alla elever ska känna sig trygga. Målet för mig i mitt dagliga arbete är att eleverna ska känna sig sedda, lyssnade till samt värdefulla och viktiga för gruppen. Delaktighet och inflytanden ska vara en naturlig del som genomsyrar undervisningen och den dagliga verksamheten. Lärandet i klassrummet ska kännas meningsfullt och eleverna ska lära sig på ett lustfyllt, strukturerat och varierat sätt. Enligt mig är en trygg miljö i klassrummet och på raster en av de viktigaste förutsättningarna för att alla elever ska lyckas nå en högre måluppfyllelse i skolan.

Frank Lind

Frank LindHär har du mig: Frank Lind! Jag är förstelärare med ett stort intresse för IT. Du hittar mig på Folkasboskolan i Pålsboda där jag är utvecklingsledare i arbetslag 7-9. Jag undervisar i engelska och spanska och gillar ordning och reda, tydlighet och effektivitet. De bästa pedagoger jag själv mött under mina studieår har visat en ödmjukhet inför lärande och sina elever, vilket jag försöker att ta med mig till mina lärtillfällen tillsammans med de elever jag möter. Jag jagar ständigt nya sätt att kunna använda webverktyg och vår digitala lärplattform för att skapa tydlighet för våra elever och förhoppningsvis även effektivisera mitt eget och andras arbetssätt.

En av utmaningarna vi lärare har är att våra elever har olika kunskaper, att de lär på olika sätt och i olika takt. Min vision är att jag genom att skräddary användning av digitala resurser – gärna tillsammans med andra pedagoger – ska kunna möta våra elever där de befinner sig i sitt lärande och hjälpa dem att utveckla sina förmågor och kunskaper på de sätt som passar oss!

Det mest fantastiska med IT i undervisningen?
Det är att eleverna och jag har hela världen bara ett klick bort!

Spindeln – en söktjänst för digitala lärresurser

Spindeln är Sveriges största tjänst för att söka och hitta öppna digitala lärresurser. Det finns i dagsläget fler än 300 000 lärresurser och samtliga är kvalitetsgranskade, De flesta har Creative Commons licens och får såväl användas, förändras och spridas fritt. Även en stor del av UR:s utbud är fritt tillgängligt, dock kräver en del av deras utbud avtal med skola eller kommun för att få använda dem.

Sökningssystemet bygger på att alla lärresurser beskrivs med sk metadata och fungerar lite som en bibliotekskatalog. På så vis blir kvaliteten på sökningar och träffar bättre. Genom att hämta metadata från andra källor, exempelvis UR, LRE och Länkskafferiet, görs deras resurser sökbara via Spindeln.

Spindeln finns länkad på Skolverkets webbplats men det är också möjligt att lägga in en länk på den egna webbsidan, blogg, skolans hemsida eller liknande. Här på bloggen återfinns den i den högra spalten, högst upp.

2014-09-14 15.25.29

Spindeln – en söktjänst för digitala lärresurser

Spindeln är Sveriges största tjänst för att söka och hitta öppna digitala lärresurser. Det finns i dagsläget fler än 300 000 lärresurser och samtliga är kvalitetsgranskade, De flesta har Creative Commons licens och får såväl användas, förändras och spridas fritt. Även en stor del av UR:s utbud är fritt tillgängligt, dock kräver en del av deras utbud avtal med skola eller kommun för att få använda dem.

Sökningssystemet bygger på att alla lärresurser beskrivs med sk metadata och fungerar lite som en bibliotekskatalog. På så vis blir kvaliteten på sökningar och träffar bättre. Genom att hämta metadata från andra källor, exempelvis UR, LRE och Länkskafferiet, görs deras resurser sökbara via Spindeln.

Spindeln finns länkad på Skolverkets webbplats men det är också möjligt att lägga in en länk på den egna webbsidan, blogg, skolans hemsida eller liknande. Här på bloggen återfinns den i den vänstra spalten, högst upp.

2014-09-14 15.25.29

 

Vad är ”Pedagogiskt ledarskap” och en god pedagogisk ledare?

Ofta hör vi om hur viktigt det pedagogiska ledarskapet är och hur nära förknippat det är med skolans resultat och utveckling. Vi vet vikten av att det finns ett gott och tydligt ledarskap men när vi ska definiera det blir det aningen svårare. När vi ska sätta ord på hur en bra ledare ska vara och vad vi förväntar oss är det en sak som överskuggar allt – orimliga krav. Skolinspektionen formulerar definitionen på följande vis:

”Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i skolan och för att förbättra skolans resultat så att varje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisning, leda och styra lärprocesser, samt skapa förståelse hos medarbetarna för samband mellan insats och resultat.”

Så långt kan det kännas rimligt ändå. Den pedagogiska ledningen ska utgå från det bästa för elevernas lärande och kunskapsutveckling samt leda sina medarbetare i den riktningen. Dock är rollen inte så enkel utan betydligt mer komplex och dubbelbottnad. I rollen som rektor förväntas man utöver denna ”pedagogiska ledning” också ansvara för administration, personalhantering, budget och ekonomi samt aktivt delta i kommunens skolutveckling i samarbete med övriga skolledare. Ovanpå detta läggs så också krav om att marknadsföra ”sin” skola och konkurrera om eleverna både med andra kommunala samt fristående skolor.

Vad krävs då för egenskaper av denna ledare, rent personligt och är det egentligen egenskaperna som definierar en god ”pedagogisk ledare”? Det krävs erfarenhet och kunskap men också en stark övertygelse och vilja. Utstrålning är också en egenskap som underlättar. Att kunna fatta snabba, både positiva och impopulära beslut, byggda på intuition,är också viktigt samt mod att våga misslyckas. Social kompetens och att delegera ut arbetsområden både för att avlasta men också för att skapa delaktighet och inflytande är ytterligare framgångsfaktorer. En god lyssnare, förtroendeingivande och trygg ledare som har höga förväntningar och ställer rimliga krav fungerar som ett målsnöre. När verksamheten drivs av personal som alla känner sig behövda och betydelsefulla och på något sätt känner att de bidrar ger det goda resultat. Allt detta kräver att det finns en ömsesidig respekt och ett klimat där den ”pedagogiska ledaren” går i bräschen och visar vägen mot uppsatta mål.

Bild från http://goodmenproject.com/

På min skola har vi förmånen att ha en god ”pedagogisk ledare”. Hon får oss att nå ytterligare en bit till genom sina höga förväntningar och tillit till oss. Delaktighet och inflytande är hennes ledord och hon använder våra olika kompetenser på ett utmanande och utvecklande sätt. Med en fingertoppskänsla styr hon verksamheten mot framgångsrika mål, både för personal och elever. När det blåser står hon stadigt bredvid och backar upp. Omtänksam, lyhörd och generös, utan att för den skull tappa sin ledarroll, är hon mitt i verksamheten. Behövs det hoppar hon in i klassrummet och i korridorerna hörs det tydligt hur populär hon är bland eleverna. På en skola som vår krävs det en hel del av en rektor. Det är många tuffa beslut att fatta och det är en hel del tunga möten och frågor att ta i och då är det skönt att veta vi har en god ”pedagogisk ledare” att luta oss mot.

NADJA CASADEI, ATEA, BETT 2016

Kvinnan som intar scenen, gör det med storm. Det är inte tu tal om annat än att denna kvinna har en stark utstrålning och en vilja av stål. Dessutom är hon försedd med ett temperament och ett engagemang som går utöver det mesta. Dynamisk och övertygande får hon oss alla i publiken att blunda och föreställa oss en julafton för x antal år sedan. Hemmet är hennes, en familj där inget överflöd råder men julstämningen är det som räknas. Hon får oss alla att vara närvarande och nästan känna lukten av jul och det är lätt att förstå varifrån hon har fått sin styrka. Det är julklappen från hennes pappa som är storyns kärna, oanvända block med ett par rader nedskrivna av hennes pappa. 

”Varsågod min flicka, många oskrivna blad.

Fyll dem med meningsfulla ord, behåll fotfästet på denna jord, ty framtiden kommer att göra dig oändligt glad.”

Pappa Giovanni

Dessa ord kom att betyda oerhört mycket för Nadja genom hennes svåra och tunga väg men hon får oss också att förstå hur viktig hennes pappa har varit som medresenär på hennes krångliga resa mot framgång och framförallt tillbaka.

Sommaren 2013 börjar Nadjas kropp så sakteliga säga stopp, hon drabbas av svår magsyra och bristningar. Själv ser hon det som ett tecken på hur bra hon är och vill bara mer och längre. ”Aspeppad” driver hon sig själv till EM-kval men en vecka före tävling brister det – hälsenan går av! Nadja beskriver sina känslor med en intensitet och ett självutlämnande och ingen kan förbli orörd. Med en inlevelse som nästan skrämmer återger hon i detalj sina tankar om hur hon ska ta sig tillbaka, vilka förebilder hon ska leva upp till och vad som krävs av henne för att åter äntra friidrottsarenan. Öppet och naket berättar Nadja om sina innersta tankar, tvivel, styrkor och svagheter. Trots rehabilitering och träning fortsätter magen att spöka och till slut går den inte att negligera längre. Blödande magsäck, gastroskopi, biopsi och massor med självömkan, är Nadjas egna ord om vad som händer. När vi når så här långt in i Nadjas historia förstår vi att en avsliten hälsena är en bagatell och en parentes för en kvinna av Nadjas kaliber och det är nu, i och med det förhatliga telefonsamtalet som allt elände verkligen börjar. Ett telefonsamtal från okänt nummer! Hon beskriver händelsen med sådan inlevelse och alla kan vi förstå hur hon än idag drabbas av ångest när hon blir uppringd av okänt nummer. Hur hon sitter där, mittemot sin pojkvän, och äter en frukost på tumanhand. Hur telefonen ringer, numret okänt och en röst som säger: NADJA DU HAR LYMFOM! Lymfom! Cancer! Själv är hon påtagligt berörd av sin berättelse och utan tvivel har hon varje åskådares fulla uppmärksamhet. Hon är bra på det hon gör men också väldigt ärlig och självutlämnande. Hon balanserar hela tiden på kanten att vara överdramatisk men lyckas hålla balansen genom sin humor och självdistans.

Härifrån tar Nadja med oss en på en resa från beskedet cancer, till jag fixar det, till jag ska dö, till jävlaranamma och vad händer om jag ger upp. Hon startar en kamp om livet med 50 % chans att vinna och hon är ju i sanning en enorm vinnarskalle. Hela tiden är hon öppen och pratar med allt och alla, media och sociala medier fungerar som ett läkande. Hon berättar om en process med kamp, smärta och gråt men också om attityd, motivation och om att hålla drömmen levande. Om att inte stå still, att ta ett litet steg framåt om än pyttelitet. Det är ingen enkel match Nadja refererar, nej hon pratar öppet om svårmod och depression och om hur hon lätt fastnade i en offerroll. Men det finns massor med guldkorn i det hon pratar om. Att knyta näven och intala sig själv att jag är starkare än min utmaning är tuff. Att stirra fanatiskt på målet kan stressa mer än att peppa och därför försöka pendla mellan mål och här och nu. Nadja pratar om att vara ärlig inför sig själv, att ”deala” med sin negativa tankar och lära av dem. Att våga ställa sig frågan om vad som händer om vi ger upp och svara ärligt vad konsekvenserna blir av det. På ett förtröstansfullt sätt peppar hon om vårt eget ansvar, ansvar inför oss själva och andra och att det vi älskar alltid är värt en omgång till. Själv står hon där och är beviset på att det går, det går att ta ett steg i taget och ta sig emot målet. Det kommer att bli ”jävligt” tufft, ja hon pepprar sannerligen sitt språk, men det går. Hon är sinnebilden för vilja, styrka, envishet och ”jävlaranamma”. En liten, ganska späd tjej med inte bara kraft att ta sig mot högt uppsatta mål, utan hon peppar också oss andra till att orka när ingen annan orkar.

Tack Nadja för att du delar med dig av din starka berättelse och jag önskar dig sannerligen all lycka i världen och framförallt, bli sist kvar i Rio 2016.

Följ henne på hennes blogg, Riovanschen. 

 

ChatterPix

Det finns verkligen massor som jag har fått med mig och som jag gärna vill förmedla vidare från dagarna i London. Jag har försökt att anteckna och registrera i minnet sådant som jag direkt kände att detta har jag användning för i mitt dagliga arbete med eleverna. En av dessa saker är en app som heter ChatterPix.

Det är en enkel och gratis app där man skapar korta multimodala meddelanden. Det var en liten sjuåring på Shacklewell Primary School som artigt frågade mig om hon skulle lära mig hur jag kunde använda appen för att redovisa skolarbete. Tänk vad de kan de där små och vad mycket vi kan lära av dem. Själv såg jag mitt användningsområde direkt, kort, snabb och enkel dokumentation av elevernas slöjdalster. Just nu jobbar vi med ett gemensamt projekt i alla årskurser. Eleverna gör en egen-designad smiley som tillsammans med alla andras kommer att bilda ”skolans sol”, en gemensam utsmyckning av skolan. När de är klara fotar de sin smiley i ChatterPix och spelar in en kort beskrivning av den. Såklart publicerar vi sedan filmerna på vår slöjdblogg, slöjd-ikt.se. Jag ser många fördelar med att arbeta med dokumentation på detta sätt, bla är det lättillgängligt, det går snabbt, det finns kvar och det blir synligt för andra. Läs gärna vidare om ChatterPix, recension och beskrivning, påskolappar.nu. Här finns både tips och kopplingar till Lgr 11.

Ivrig som jag är satte vi igång direkt med använda ChatterPix i slöjdsalen. Eleverna hakar på direkt och kreativiteten flödar. Här kan ni se de första klippen.