Det finns ögonblick som jag skulle vilja konservera och ta fram en dyster och tung dag. 
Ögonblick av möten och lärande. Jag har förmånen att i mitt jobb kunna samla på mig dessa ögonblick. De sker varje dag även om jag inte alltid hinner uppmärksamma dem. Där är aha-upplevelser hos eleverna när de upptäcker att de kan något utan att veta om det. Där är också ljudandet av bokstäverna som till slut bildar ett ord och eleven förstår att hen faktiskt har läst – och förstått. När lärandet blir synligt inte bara för mig utan framförallt för eleverna då infinner sig dessa ögonblick. Ibland är det två glittrande ögon som lyser som solar för att eleven fått just den hjälp som behövs för att hen ska klara uppgiften. Ibland är uppgiften något som kan tyckas vara simpelt men är stort när man klarar det, som till exempel att balansera en fjäril på en penna.